Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIEFÖRSTA KAPITLET.
DROTTNING KRISTINAS GUDSFRUKTAN.
I början af sin regering talade Kristina om
Qud; längre fram om Försynen; på slutet
der-emot om Odet. — Dessa tre ord och den ordning,
hvari de följa hvarandra, framställa i korthet
utvecklingen af Kristinas religiösa öfvertygelse. Hennes historia
lemnar ett lärorikt profstycke på menniskoandens
utbildning åt den sidan. Man skönjer tre serskilda
utvecklingsgrader, visserligen i öfvergångarna mer eller
mindre sammanflytande, dock alla med sin bestämdt
olika färg. Vi skola närmare teckna hvar och en af
dem.
Efter båda sina föräldrar hade Kristina ärft
anlaget eller åtminstone efterdömet af en oskrymtad och
innerlig gudsfruktan, och hon leddes fortfarande på
samma väg af sin fostermoder pfaltzgrefvinnan Katrina, af
sin lärare Johannes Matthiae samt af sin förmyndare
Axel Oxenstjerna. De första åren var drottningens
uppförande också i öfverensstämmelse dermed. Efter
gammal sed höll hon dagliga bönstunder, deltog i allmänna
gudstjensten och begick nattvarden offentligt och vid
samma tillfälle, som de öfriga af församlingen. Adelns
tilltag att draga sig från kyrkorna och genom egna
prester hålla enskild gudstjenst bestraffade hon såsom
ett ogudaktigt öfvermod; och uppmanade till och med
sjelfva rådsherrarna att begå nattvarden, icke som
några brukade enskildt, utan i församlingens närvaro och
till ett godt exempel *). Om evangelii lära talade hon
med vördnad. Ofta och gerna deltog hon i filosofiska
undersökningar om dylika ämnen; men ville dervid
Eåd?prol. d. 2 Aug. 1647.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
