- Project Runeberg -  Berättelser ur svenska historien / 9. Drottning Kristina. Afd. 1 /
230

(1823-1872) [MARC] Author: Anders Fryxell With: Otto Sjögren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grillerna vore lika goda, som de nya.
Kristendomen blef 1111 mera i hennes ögon en mensklig
vishetslära, uppförd på ungefar samma grund som de öfriga.
På hennes hord såg man betydelsefullt Epictels
sede-bok bredvid nya testamentet. Man märkte äfven, alt
hon under de lärda samtalen började fästa mindre
uppmärksamhet vid kristna bekännelsernas inbördes tvister,
än vid de hedniska lärarnes inkast mot kristendomen i
allmänhet. Hon blef kallare i sin dyrkan och böljade
införa det bruket att låta predika föi sig på matsalen, i
stälet för den gamla plägseden alt bevista
församlingens allmänna gudstjenst. Sjelf utan fast öfvertygelse,
trodde hon ej heller någon sådan hos andra, och
påstod envist i sittande råd, all farfaderns Karl den
niondes krig mol Polen och faderns G usla f Adolfs
mol kejsaren blifvit företagna icke för lärans ulan
för landskapernas skull;, och all bekännelsen varit
endast en förevändning, en regnkappa, hvarundcr
man dolde sina verkliga tänkesätt. Sedan
trosöfverly-gelsen var förlorad, lastade sig Krislina i dess ställe
vid sedebuden. Salomos ordspråk och predikare,
mente hon, var i bibeln del bästa; del enda, som
dugde-Med någon likhet af de gamla Stoikerna satte hon
menniskans enda värde, oekså hennes enda hopp,
hennes enda siillhet i dygden och dess ulöfning. Det
var i denna anda, som hon för både Freinshemius och
Cartesius uppgaf till behandlingsämne Del högsla goda.
Stundom hörde man henne bland förtrogna vänner
yttra sig om dygdens öfverträffaude värde. Hon ägde
då en hög vältalighet. Det var hänförande att se,
huru hon likasom lade kronan för sina futler samt
förklarade den och alla jordiska fördelar vara ett intet i
jemnförelse med dygden. Detta var andra skedet,
hvilket räckte till omkring 1651. Beklagligtvis finner man,
att Kristina i trots af de vackra talen och sedespråken,
just under denna samma tid började visa mer och mer
likgilltighet för sina regeutpligter, mer och mer
benägenhet för nöjen, oanständigt skämt och slöserier. D-et

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:15:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistfry/9/0242.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free