- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Första delen. Sagoåldern /
13

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den beundrade Grekiska och Romerska fornliden egde aU
uppvisa.” Folkets ädlingar, de förnämste af Göterna, voro de, som
härstammade af denna gudaslägt; af densamma togos konungar
och prester; dessa voro från andra ul märkta af en hög
hufvud-bonad; ett rikt hår åter prydde de öfriga fria Göter, hvaraf de
kallades Ga pil lat i (hårrika), ett namn, på hvilket de salte ett
högt värde, och som ofta genljudade i deras sånger. Lärare
fattades dem icke, som undervisade dem i många stycken, så alt
Göterna voro ansedda för de ”visaste bland barbarer na? nästan
lika Grekerna.” För öfrigt beskrifvas de såsom män, hvilka från
ungdomen hade en oböjlig sinnesstyfhet, som endast kunde
ledas genom goda och fridsamma medel; underdånighet var för
dem värre ån döden, friheten deras högsta goda; till vexten
resliga, förenade de dermed en ovanlig kroppsstyrka; i faror voro de
rådiga, i allmänhet snabbfyndiga, hurtiga till sinne och mod och
till lynnet sådana, att de i alla saker mest förlitade på sin
egen styrka och kraft, och aktade sår (Öga; derjemte förträffliga
krigare både lill häst och till fot, såsom de ock stundligen och
dagligen öfvade sig i alla slags krigslekar. Genom sin slridbarhet,
sin talrikhet, sin krigskunnighet voro de alla andra folkstammar
så öfverlägsna, att endast Romarne ansågos vara dem jemnlika.
För dera dukade Vandalerna ofta under, Markomannerna betalte
till dem skatt, Qvadernas furstar tjente dem; äfven Herulerna,
ehuru mycket berömda för sin hurtighet och sina lätta trupper,
måste vika för Göternas stadighet. Ännu mindre mäktade
Ven-derna, Anterna och andra Slaviska folkslag att motstå deras
vapen. Vid medlet af IV århundradet, i Hermanrik den Stores
tid, sfräckte sig det Götiska väldet från Svarta hafvet till
Östersjöns kuster, från Don till Weichseln, öfver hela sydhälften af
det nuvarande Europeiska Ryssland, öfver Polen, Preussen och
Estland, omfattande både Slaviska, Finska och Letliska
folkstammar. Hermanrik, af Araaliska slägten, var en skräck för alla
kringboende folk. Jordanes uppräknar elfva till tretton
folkstammar, som endast af honom blifvit uoderkufvade och tvungne att
ållyda hans befallningar. Man förliknade honom med Alexander
den Store.

14. Rerättelsen oro Götiska folkstammens vidare
härnadståg, huru, vid pass 50 år efter Hermanrik den Stores död, sedan
Göterna i mer än etthundrade år besutit allt landet nordoin
Donau och Svarta Hafvet, men derifrån flyktande för de öfver Don
framstormande, gräsliga, förskräckande Hunnerna, de innehaft
bostäder på södra sidan af Donau; sedan tågat öfver de Juliska
Alperna, inryckt uti Italien, bestormat, sköflat Rom och derifrån
med omätliga skatter framtågat genom Karopaoien, Lukanien och
Kalabrien, plundrande hela landet ända ned lill Rhegium
(Reg-gio); en annan tid åter genom det namnkunniga passet Thermo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/1/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free