Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bland hvilka Get er na voro de talrikaste och mest ansedda. De
drucko ur horn och ansågo för ädelt att lefva af krig och rof;
det gaf åra atl hafva märken och sår af svärd. Deras dyrkan
egnades Irenne gudar, desamma, som af Grekerna kallades Åres,
Dionysios och Artemis, gudomligheler, som svara mot de
Skandinaviska nordboernas Thor, Frej och Freja; men deras
Konungar dyrkade dessutom Hermes (Skandinavernas Oden); honom
kallade de sin stamfader, och vid hans namn allena svuro de.
Rikdomar medförde anseende. Ansedda måns lik ntstäldes i trenne
dagar till allmän åskådning,* man slagtade allahanda offerdjur,
man drack arföl efler den döda, man förbrände hans kropp, eller
man jordade den oförbrånd; i begge fallen uppkastades deröfver
en jordhög. Hos Geterna fanns dessutom en låra om
odödligheten, som utmärkte dem från andra Thrakiska stammar. De
Irodde, all lifvet efler delta var en fortsättning af del närvarande,
och all de efler döden kommo lill guden Zamolxis, lill en ort,
hvarest de evigl skulle vara i besittning af allt, som hår i
lifvet utgjort deras fröjd. Om Za mol xis år af Grekerna den
sagan bevarad, att så bade en man hetat, som i fordom tid varil
Geternas lagstiftare och lärare. Han har, såsom det sades, lefval
på samma tid med Pylhagoras (således vid pass 550 eller 600
år f. Chr.), hos hvilken han en lång tid uppehållit sig och
genom umgänge med honom och med Grekerna lårt vishet och
milda seder. Sedan hade han vandral vida omkring, åfven varit
i Egypten, och blifvit undervisad om många himmelska ting.
Från dessa vandringar återkommen till silt fädernesland med stor
erfarenhet och många insigter i gudomliga och menskliga saker,
hade han, då han fann sina landsmän till seder ännu vilda och
rå, företagit, all jemte andra läror hos dem äfven inplanta tron
på menniskans odödlighet, såsom det säkraste medlet atl väcka
hennes ädlare själskrafter, alt lyfta henne till friare och ädlare
lånkesått. Geterna omfattade hans läror, och Zamolxis blef efter
döden dyrkad som Gud. Upphöjda till sinnet genom en fast och
bestämd (ro på odödligheten, bildade och förädlade af Zamolxis*
läror, voro Geterna de tappraste och rättrådigaste af alla
Thrakiska folk. Detta berättas oss redan af Herodolus. En annan
Geternas lärare, Ofverstepresteu Diceneus, som lefde i
århundradet f. Chr., verkade ännu mer till utbildande af deras förstånd
och ordnande af deras författning. Han, en annan Zamolxis,
hade, likasom denne, vandrat vida omkring i fremmande lånder,
sett och inhemtat mycket, och kom genom sina öfverlågsna
insigter, sin stora klokhet och sin visbet i det anseende hos
Geterna, att högre som ringare, Konungar som folk hörsammade
honom i alla saker, så atl han utöfvade en nästan konungslig
makt och myndighet. Han undervisade dem i mycket, som
dittills legal utom gränsen af deras velskap. Geterna hade af na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
