Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makt, gjorde sig snart oberoende af den Danska Konungen,
er-lade till honom ingen skatt ocb erkåode icke i något afseende
hans öfvervålde; konunganamn anfog han dock icke, ehuru han
utöfvade lika myndighet och makt som en konung; han styrde
öfver sexton fylken och hade under sig sexton Jarlar.
■®7. Konungarne Gudröd och Tryggve, når de
öfver-raskades och ihjelslogos af konungamodern Gunhilds söner,
Harald Gråfäll och hans bröder, efterlemnade, den förra, en son
Harald, med tillnamnet G rå o ske, så kallad, emedan han
uppfostrades i landskapet Grsenland; den sednare en gemål vid namn
Astrid, hvilken då befann sig i fruktsamt tillstånd ocli kort
der-efter födde en son, som fick namn af Olof. Gunhild och
hennes söner, emedan de fruktade, alt dessa piltar skulle nppvåxa
till håmnare af sina fåder, traktade af all makt alt få dem i
sina hånder. De emellertid kommo under många faror ocb
åf-ventyr lyckligen öfver till Sverige. Harald Grfinske, redan
uppväxt till yngling, fann der säkerhet och skydd hos en ansedd
bonde, kallad SkoglarToste, en stor stridskåmpe, som alla
somrar låg ute i härnader, hvarigenom han samlat sig stora
ego-delar, så att han var en af de rikaste och myndigaste mfin i
landet. Hos honom gästade Harald fem vintrar i full trygghet, och
somrarne följde han honom på vikingafärder. Astrid åter med
sin son, den späda Olof, log sin tillflykt till Håkan den Gamle,
äfven en myndig bonde i Svithiod. Han var en gammal vän af
hennes fader. De hade i unga åren tillsamman pröfvat sig i
vikingafärder. Den öfvergifna, flyktande Astrid blef af sin faders
vapenbroder med stor vänskap mottagen. Emellertid låt Gunhild
på alla stigar och stållen i Norrige spana efter de unga
konungasönerna. Då hon ändtligen sporde, att de voro komna till Sverige,
och hon åfven fick kunskap, hvar Astrid med sin unga son
uppehöll sig, skickade hon en af sina män med stort följe, med
skänker och vånskapsförsåkriogar till Upsala-konungen Erik (Segersåll),
förklarade sin önskan att sjelf uppföda sin frände, den nnga
Olof Tryggvason, och anhöll om Konungens medverkan och hjelp
att återfå pilten; han skulle i Norrige på det ädlaste sått
uppfostras. Håkan den Gamle hade vid Konungens hof en son, hvare
namn var Ragnvald. Denne, når ban hörde Norska sändebudets
ärende och tillika alt Konung Erik, som fann Drottning Gunhilds
begäran billig och icke misstrodde afsigteo, lofvade till bistånd
100 beväpnade mån, skyndade genast till sin fader och gaf honom
underrättelse derom. Håkan lät då beväpna alla sina huskarlar,
trehundrade till antalet. Af dem omgifven, mottog han
gåstvån-ligt och med lugn den Norska såndemånnen. Denne frambar sitt
ärende med många försäkringar om Gunhilds ädla afsigt. Men
Håkan svarade: ”piltens moder Astrid sätter ingen tro lill
Gun-”bild, emedan bon för svekfulla handlingar år bekant. I ditt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>