- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Första delen. Sagoåldern /
109

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

"Gonhilds våld kommer icke pilteo, så låoge lian slår noder mitt
"beskydd, och jag ej blir så grymmeligen öfverväldigad, alt jag
"ej mer måodc råda." Norrmannen kastade fruktande blickar på
deo stora bopen af Håkans handfasta, vål beväpnade huskarlar,
vånde tillbaka till Konungen och berättade honom den slåta
utgången af sitt årende. Då sade Konung Erik: "mina ord
san-"nas, livad jag sade dig, att din fård till Håkan månde ej
lyc-"kas, emedan han är mäktigare än jag i många stycken, och det
"år icke längesedan, han hade mer alt säga ån jag, då vi täflade
"sins emellan." Sedan Julen var förbi, redde sig Norrmannen
att göra elt nytt försök, och förstärkt af Konnngen med 200 man,
kom han åter lill den gamle Håkans gård, förde då ett hotande
språk, visade sig myckel vred och sade sig skola taga pilten med
våld. Håkan deo Gamle, ej deraf förskräckt, bibehöll som förut
samma trygga, fasta beslutsamhet, och tillika gjorde hans folk
sådana rörelser och röjde en sådan oförskråcklhet, att den
slor-taliga Norrmannen fann rådligast alt draga sig undan och begifva
sig tillbaka till Norrige, der han vål kunde för Gunhild berätta,
att han sett den unga Olof Tryggvason, men tillika huru vål
denne var bevarad hos den gamle Håkan. I två år förblef Astrid
med sio lilla son i den ädla, myndiga bondens säkra skydd.
Hon egde eo broder vid namn Sigurd, som innehade ett högl
embete hos Storfursten i Gardarike och hos deone stod i mycken
gunst. Honom längtade hon att besöka. Håkan Gamle sörjde för
hennes resa och för alla hennes behof, lemnande henne icke förr,
ån hon kommit ombord på köpmansskeppen, som skulle
öfver-föra henne till Holmgård. Deooa resa utföll för heooe ganska
olyckligt. Komaa ot i Östersjön, blefvo skeppeo aogripna och
tagna af Estlåndska vikingar, hvilka skipade godset och folket som
byte mellan sig. Då blef den unga treåriga Olof skild från sia
moder; de bortsåldes hvar på sitt håll som trälar. Olof kooi
från den ena lill deo aodra. I ulbyte mot eo bock blef han af
sin första husbonde såld till en anoan, af denne till en tredje
mot ett klädesplagg och ett gehäng. I sex år hade han som
trål unge varit i tre husbönders hus, i deo sistas vål medfaren
och myckeo afhålleo, då en dag, när Sigurd drog genom landet
för all oppbära Farslens iokomster, hao såg denna gosse, fåstade
på honom sin uppmärksamhet, sporde honom om hans härkomst
och ått, och från hvilket land han var. Med stor förvåniog
fördes han af gossens rediga svar lill den upptäckt, att denne var
en nåra blodsförvandt till honom, eo soo af haos syster Astrid.
För nio marker gold köpte han honom lös från hant husbonde
och log honom med sig. Då var Olof nio år, sedan vistades han
aodra nio år i Gardarike onder sin morbroders vård och lärde
alla tidens idrotter. Derefter samlade han manskap, och efter
konuogasöaers sed drog ut i vikingafärder. Sedan hao låoge

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/1/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free