Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dt mycket regn, och Målarens vallen stod högt. Mår
derföre grafven eller det stora diket var fullåndadt, strömade
vattnet med drifvande fors ul genom den nya öppnade leden.
Då togo de styret från alla skeppen, hissade seglen opp till
toppen, salte sig vid åroroa och kommo, underbjelpta af en flygande
vind, öfver det genomgrafda näset lyckligen nt till hafvet. Så
har, efler sagans berättelse, det fordom så kallade Kungssondet
tillkommit, detsamma, hvilket i våra dagar kallas Söderström eller
Söderslass, som mellan Stockholms södra Malm samt Sjelfva
staden bildar Mälarens andra utlopp. Men sannolikare, än hvad
sagao sålonda berättat om tillkomsten af detta Målarens andra
at-lopp, år den af sednare tiders forskare framkastade förmodan, att
Steket, nemligen norra Sleket, det så kallade Almare-Stek,
egentligen varit det sund, som med jernlänkar eller pålar tillsperrades,
och att det stora dike eller grunda, smala sand, som vesterom
Steket, nedanför den så kallade Dalkarlsbacken, framgår mellan
de på ömse sidor tillstötande vikame af Målarens fjärdar Skarfven
och Görvåln, detsamma, som af allmogen kallas Ryssgrafven och efter
en sägen blaud densamma på en natt blifvit uppkastad af en
fremmande konung, år en lemniog af den farled, som Olof
Haralds-son och hans mån i hast under nattens mörker genom gråfning
banade sig, obemärkt af den ÖstanfÖr vid Steket liggande
Svenska h9ren. Det mindre kända Sleket, Steksund (tillåfventyrs af
Isländska eller fornnordiska ordet Slik, Slikil, pålverk,
förpål-ning, palissadering, stika, at slika, med pålar tillsperra) har
troligen blifvit förvexladt med det mer bekanta Stocksund, och
händelsen således af den Isländska sagoskrifvaren hänförd till Målarens
utlopp. Olof Raraldsson emellertid, lyckligt ondkommen, styrde
lill Gottland, der han uppehöll sig öfver vintern. Sedan han
derefter i tio år drifvil omkring på alla kuster och haf, vände han,
riktad med erfarenhet ocb pröfvad i strider, vid tjugo års ålder, år
1015, åter till sin hembygd. Kort tid förut hade Erik Jarl dragit
öfver till England, att hjelpa sin svåger Knnt vid eröfringen af detta
land; i Norrige hade hao qvarlemnat sin sjuttonåriga son Håkan att
förevara och styra delta rike. Erik Jarl dog i England året efter
sin ditkomst, och hans son, den unga Håkan, hade efter sin
fader tilltrådt dennes jarldöme, då Olof Haraldsson, oväntad af alla,
med tvenne sina bästa och starkaste skepp kom till Norrige,
öf-verraskade och tillfångatog den anga Jarlen. Håkan, för att rådda
sitt lif, måste då till Olof uppgifva sitt rike samt med ed
förbinda sig att lemna landet och aldrig mot honom gripa till
vapen, hvarefter han drog öfver till England till sin morbroder Kooung
Knot. Olof åter underhandlade med de ånna qvarvarande
små-konungarne och med allmogen så, alt han af alla blef erkänd
som Thiodkonang (Konung öfver ett helt folk) och såsom
sådan styrde öfver Norriges rike med lika makt och myndighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
