- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Första delen. Sagoåldern /
141

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Denna siges hafva varit 10,000 man stark, dess slagordning var både
läng och djup. Nallen före slagel låg Konungen med båren ule
nnder öppen himmel, alla i fulla vapen under sina sköldar.
Sedan solen gåtl upp, frågade Konungen efter Thormoder
Kolbru-nar-skald och bad honom dikta ett qvåde. Då reste sig
Thormoder opp och qvad med så hög röst, att det hördes Öfver heta
håren, Bjarkamal det gamla:

Dagen år upprunnen,

Hanens vingar dåna,

Tid år för kämpar
-Till strid att gå.

Vaker upp, vaker upp,

Tappra mån,

Alla J ädle
Konunga-tjenare!

Harald, du hårdbändte,

Rolf, du skjutande,

Attgoda flock,

Som flykt ej kånner:

Jag er ej väcker (ill vin,

Icke (ill qvinnoglam;

Upp eder jag väcker
Till hårda bardalekar.

Håren vaknade af skaldens sång, och sedan qvädet var slut,
lackade honom männerna alla, berömde qvädet och kallade det
Huskarla-hvöt (Huskarla-eggelse). Äfven Konungen tackade
skalden, log fram en guldring, som vågde en half mark, och
förärade honom den. Samma morgon ryckte Konungen fram till
Stiklastad, intog en höjd, uppreste baneret, slålde håren i
slagordning och höll till krigsmännen ett uppmuntrande lal, manande
dem alt härda sin hug och gå dristeliga fram i striden. Såsom
öfligt var, tog Konungen sjelf sin plals vid hufvudbanerel och
var der omgifven af de starkaste och kåckaste mån, hvilka
omkring honom likasom bildade en borgmur af lått sammanslutna
sköldar; fråmst i spetsen, framför baneret, stodo de resligaste och
handfastaste mån i hela håren, en Arnliol Gellina, Gauka Thorer
och Afarfaste med deras följeslagare; innanför sköldborgen åter,
vid sidan af sig, stålde Konungen sina skalder, Thormoder
Kol-brunar-skald, Gilzor Gullbrar-skald och Thorfin Munner, att de
Sjelfva skulle vara vittnen till de hjeltedater, de sedan månde
besjunga, och icke behöfva att inhemta dem af andras sägner.

140. Den 29:de dagen i Juli månad år 1030, del var
en Onsdag, kort före middagstiden, anryckte boodebåren.
Klockan ett på dagen utropades böndernas fåltlösen: ”fram, fram.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/1/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free