Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII. Grunddragen af Samfondsforfattningea.
150. I folkstagens och staternas barndom spridde 9ig ické
slågternas och familjernas medlemmar åt så ridt skilda bål),
såsom i våra tider sker för att egna sig åt samhållslifvets
reåog-faldiga sysselsättningar; de lefde mera tillsamman, och förde alla
samma lefnadssåU. Så uppkom mo slägtféreningar, och dessa bil*
dade de första, enklaste samhållen. Uti alla förhållandet knöto
alltid slågterna, hvar inom sig, de fastaste banden. Efter
slågt-skaper ordnades i uråldsta tiderna åfven hårskar oroa på det sått*
atl hvarje hårhop utgjordes af etthundrade stridsmän eller
familj-fäder, och att de, som voro frånder, stodo tillsamman i samma
hop eller sveit. Båraf följde naturligt, att de i samma bårhop
förenade krigare, som under de långa kringvandringarne närmasi
med hvarandra delat alla mödor och faror, åfven höllo sig tillhopaf
och stöto srg til t h varandra i det fremmande landet, hvar de satte
sig ned. Hvarje hårhop för sig intog deraf slå stor landvidd, som
ansågs behöflig att kunna bereda för densamma lillråcklig näring.
Härifrån kommer vårt lands ursprungliga indelning i Hundaris
eHer Hårad. Så kallade man nemligen de landområden, som de
sig bosåttande hårhoparne hvar för sig intogo, ty såsom desså
från börja a omfattat ett hundrade eller en viss myckenhet genom
krigskamratskap förenade familjfader, och hvarje sådan hop sjelf
åfven kallades en här (ty htkr, enJigt Eddan, betecknade en antar
af 100 eller rigtigare 12# efter vår* fornfäders sätt att beråkmr
10 tolfter på hundradel), så fick till följd deraf åfven den af
ett sådant krigarsamfund intagna, bebygda och befolkade
landsträcka namn af H’årad eller Hund ari. Då från dessa, de ur*
s pr an gli ga häraden, med den tillväxande folkmängden utflyttningar
skedde till aflågsnare, obebygda trakter och genon> markernas
npprödjande nya bygder uppsfodo, i sin förste början ringa och
få, tHI dess genom arbetet af flera mansåldrar med gårdar nes och*
odlingarnes tillväxt i tfflågsenhft från- de gamla orterna nya, smärre
samhällen bildade sig, gåfvos åt de&a äfven namn af hårad, ehurd
det ursprungliga antalet af håren* eller båradens familjfäder på
dem icke kunde ega rnmr och äfven inom de g»ml* häraden med
slågtiprnas utbredande under tiderna» lopp tillväxte myckenheten
af husfäderna vida utöfver det ursprungliga* hurtdratielalel.
Hå-radsindelningen af landet kan således anses för den äldsta, den
ursprungliga, derföre i Norrland^ der odlingen år yngre, någon
indelning af landet > härad icke förekommer.
157* De häradssamfund, söm hörde till ramma stora folk*
familj, eller folkgren, och likaså de, som genom utflyttningar och
skogsrödjningar i aflägsen het från de gamla häraden sedermera
uppstått och inom det af dem bebygday. slutna markområdet voro
genom vatten, skogar, berg och ödemarker sfäMradto från otoder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
