- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Första delen. Sagoåldern /
174

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öde mark eller all sädan, som bär namn af allmänning och icke med
uteslutande rått tillhörde någon enskilt, år dock så mycket säkert,
att i handlingar från XII och uästföljande århundradet), till tiden
de äldsta hos oss, vi finna denna rätt omnämnd såsom en
konunga-maktens tillhörighet, och detta icke blott i Göta-, men äfven i
Svea-rike, hvar det likaledes talas om Konungs allmänning,
Konungens thridiung (tredjedel) af häradsallmänningen. Det har all
sannolikhet, emedan det ligger i sakens natur, alt vid delningen
af landet mellan de vid invandringen sig der bosättande
härskarorna en större lott blifvit tilldtlad härföraren för skarorna, och
det är troligen denna lott, sagan låter Yngve Frej anslå såsom en
till Upsala stol för evärdliga tider tydande egendom. Från dessa
förhållanden förklaras åfven naturligast ursprunget till det öfver
hela riket i alla dess landskap spridda Upsala öde, första
upprinnelsen till kronogodsen eller de med odlingarne tillväxande
kungsgårdarne. Så berättas det om Braut-Anund, att han i hvari
och ett storhärad af Svithiod lät åt sig bygga gårdar, hvaraf
synes, att han, på grund af den konungadömet tillkommande lott
i häradsallmånningarne, der låtit företaga rödjningar och anlägga
gårdar såsom det enda sått, hvarigenom någon vinning kunde
lillflyta konungastolen af dess andel utaf landet. Af
Vestgöla-och Heslingelagarne veta vi, att i förstnämnda landskap hörde till
Upsala öde ålta gårdar eller så kallade bo, nemligen Fadh (nu
byn Vad i Vadsbo härad), tikol (nu en by nåra Värnhems
kloster i Valle härad), Farloptwr (nu säteriet Varlofta i Varlofta
härad), Gudhem (nu byn Gudhem i Gudhems hårad), Luti g ho
(nu troligen byn Long i Barne hårad), Holcesio (sannolikt
liggande i Hålanda socken i Ale härad), An ar (troligen beläget
i Ås socken i Åse hårad), Skalander (nu byn Skalunda i
Kållands härad), och i Helsingland Sunnarsli Höghcer, Höghwr i
Sundhedhi och Höghcer i Nordhstighi (belägna i Norrala, Hög
och Jättendals socknar, den förstnämnda i södra, de sistnämnda i
norra delen af Helsingland), samt Näs i Silangri (Selångers
socken i Medelpad, der fordna kungsgården Näs nu kallas
Kungs-nås och är löst till skatte), Nordhntigher i Sioboradhi (Såbro
socken i Ångermanland) och Kutuhy. I de öfriga landskapens
lagar meddelas inga uppgifter håröfver, och emedan under de
följande tiderna kronogodsen på många vägar blifvit förökta, så att
utom det ursprungliga Upsala öde i Landskapslagarne äfven talas
om ”kronans gods så gammalt, att ingen mindes eller af sann
”sägen visste, huru det först hade kommit under kronan”,
hvar-utom åfven förändringar lid efter annan med dera föregått samt
namnen på många omvexlat, år det nu mer icke möjligt atl
bestämma, hvilka gods och gardar i hvari och elt af rikels
landskap af ålder lydt till Upsala öde; men att derlill, utom fordna
kungsgården i Gamla Upsala, också hört Ulleråker i Upland

\

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:21:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/1/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free