Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ständ afbördat sin skuld. Hård nöd vid missväxt, fattigdom,
orklöshet eller oduglighet att på annat sått skaffa sig lifvets uppe*
hälle, någon gång äfven hatet till anhöriga, drefvo en och annan
att sälja sin frihet och gifva sig till egendom ål en husbonde,
för att erhålla skydd och bröd eller för alt undandraga arfvingarne
godset, genom det man öfverförde arfvet till den, i hvars våld
man gaf sig, ty husbonden hade rättighet till allt trälens gods.
Sådana kallades Giäfthrälar såsom de, hvilka frivilligt Sjelfva
gåfvo sig i träldomen; dessa hörde till den mest föraktade klassen af
trälar. Till skilnad från andra tjenslehjon buro trälarne namn af
annödhughs-hjon (af annaud eller anaudf betecknande allt slags
elände eller uselhet, deraf äfven träldomstillståndet i våra gamla
lagar kallas annödhughs siadh och annödhughs dom) såsom de,
hvilkas lolt af alla var den u*laste. De brukades, hvar efter sin
kroppsstyrka, duglighet och skicklighet, till förrättande af alla
göro-mål vid gården, på fältet och i skogen; dem pålades vanligen de
tyngsta och svåraste arbeten och sådana, hvilka andra ansågo för
sig förnedrande; de vallade boskapen, höggo bränsle, brände kol
och beredde salt; trälinnorna, på forntidens språk kallade ambut
eller ambat (tjenarinna), förrättade de inom huset och vid
ladagården förefallande sysslor; atl mala och baka nämnas i
fornsagorna såsom ett dem i synnerhet tillkommande arbete. De
skickligaste och bäst artade bland trälarne, i synnerhet af de hemfödda,
sattes (ill fogdar öfver de Öfriga, till föreståndare för afvelsgårdar och
någon gång äfven till hälftenbrukare; sådana buro namn af bry ti
(af brylia, utdela), såsom de der otdelade arbete och föda åt
de Öfriga; Konungs-bryti kallades derföre de, som förestodo
Konungens gårdar, ty trålar togos ursprungligen till dessa och
andra sådana tjenster, hvarföre desamma länge af de fria
försmåddes, åtminstone af sådana, som på sin friborenhet och sin
ära satte något värde. Mot bryti svarade deg hi a (deja), den af
trälinnorna, som hade (illsynen öfver de öfriga eller föreslod det
inre husbestyret af en gård.
173. Öfver sina trälar egde husbonden en så oinskränkt
makt, att ban, hans hastrn och barn kunde efter behag straffa
till lifvet eller misshandla en träl, såsom dem godt syntes, utan
att de af lagen derför voro underkastade några böter. Träl skulle
köpas som häst med vin (mäklare) och vittne, och oro några
trålens olater eller laster af säljaren fördoldes, var denne pligtig
ersätta all den skada, som deraf inom nästa ny och nedan kunde
tillfogas köparen; man gjorde gåfvor af trålar, man kunde lemna
dem i böter, man handlade med dem i allo såsom med hvarje
annan sak. Ansedd som husbondens ovilkorliga egendom, hade
trälen inga förpligfelser till det allmänna, han egde inga
med-borgliga rättigheter, kunde icke vittna, Ock icke bära vapen, stod
icke under lag och landsrätt med andra mån, var icke man-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
