Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bröstet af ryttarne, de åter, som stodo i närmaste leden bakom,
satte spjutsuddarne mot bröstet på håstarne, så att hela hären
framtedJe mot fienden en på alla sidor ogenomtränglig front. Men
genom ingenting voro de så fruktansvärda soin genom sitt förakt
för dö<Jeo; de djerfvaste, öfverdådigaste äfven!yr voro för dem en
lek. Få befåstade städer förmådde uthärda deras anfall; genom
Öfverraskande angrepp, genom den skräck, som gick före dem,
genom list och gpnom öfverdådiga stormlöpningar, mången gång
äfven genom hunger och törst, visste de utan alla belägrings verk tyg
betvinga, eröfra, omstörta städer med de fastaste mnrar. Ar 885
i November månad företogo de ett häftigt, stormande anfall mot
Paris. Men här ansträngde de förgäfves all sin kraft mot de fasta
tornen och murarne samt Parisarnes och besättningens förtviflade
motstånd. De fortforo emellertid att belägra staden, tillbakaslogo
så väl utfallen af besättningen som äfven anfallen af de till
stadens undsättning anryckande trupper, och höllo staden i tio
månaders tid sträogt insperrad, för att omsider genom hunger
betvinga densamma. Också blef hungersnöden inom staden stor,
deraf uppkommande smittsamma sjukdomar alstrade en förfärande
dödlighet, och med hvarje dag sjönko hoppet och modet hos de
belägrade, då ändtligen Kejsaren sjelf (Carl den Tjocke) kom med
en väldig här till stadens hjelp, men fann Nordmänoen så starkt
förskansade, au han icke vågade ett anfall mot dem, utån trädde
med dem i underhandlingar och mot en brandskatt af 700
marker silfver förmådde dem alt npphäfva belägringen. Det var ofta
under nordiska härskarornas framfärder Frankiska rikets
Konungar och store icke sågo annan räddning för sitt land från svåra
förödelser, än alt (renom utbetalande af en dryg brandskatt förmå
dem till aftåg; gång efter annan sammansköto Konungen,
Gref-varne, Baronerna, Prelaterna betydande summor, från 3 till 5,000
marker silfver och ännu mer, för all köpa sig fred än af den
ena än af den andra vikingaskaran. Förskräckelsen för dem var
i Frankrike så stor, all i litanian insattes böner till Gud för
landets bevarande från Nordmännens raseri. Icke mindre än
Frankrike ledo Frisland, Brabant, Flandern genom oupphörliga hemsökelser
af dem. Ar 879 anländer en mäktig vikingaflotta till Flandern;
vikingarne utse Gent till hufvudläger för sig, företaga derifrån
beständiga ströflåg uppefter floderna, plundra en mängd städer,
beslå mångfaldiga strider, hvari de ömsom blifva slagne, ömsom
segra. En annan vikingaskara kommer år 884 till Brabant och
tager sitt vinterqvarter i Löwen. Nya vikingabopar anlända och
utse äfven Löwen till samlingsplats. De slå i grund en Tysk,
mot dem utsänd hår, men lida mot Konung Arnulf år 891 ett
siort nederlag vid Löwen. Icke dess mindre slå de på nytt
låger dersammaslådes. Såsom de ryktbaraste blaod de höfdingar,
som stått i spelsen för de under loppet af IX århundradet från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
