Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver England intill sin död och efter honom hans tvenne söner
bvar efter annan (151).
ISS. Landvinningar, bosättningar och upprättande af egna
välden i Frankrike, i England och på Irland äro de frukter, vi
hittills seit af vära vik ingafäders kringsväfvande på hafvel och
krigförande med derinvid belägna länder. Dessa bosättningar i
vest erländerna af folk från Skandinaviska norden blefvo
brännpunkter för nya, stora politiska hvälfningar, som haft på många
staters öde en stor, afgörande inflytelse och sträckt sina
verkningar långt fram i tiderna. Hos ättlingarne nemligen af den
Normandiska statens giunritäggare bibehöllo si" länge såsom arf af
deras fäder mycken vandringslust, sinne för åfventyr och ett aulag
för slora företag. Omkring år 1016 kommo såsom pilgrimer
några Norrmaoniska äfventyrai e från Normandie, att till erke-engelo
Mikaels ära besöka det heliga berget Garganus i Apulien vid
Adriatiska hafvet. De återkommo följande året manstarkare, och
efter dem följde ännu andra »karor af kri^lystna Normandiska
ynglingar, emedan tillståndet uti Italien gaf tillfällen till
bragder. Åtskilliga af södra Italiens landskap voro denna tid nndergifna
Grekiska kejsarriket, och Sicilien var i Saracenernas händer.
Norr-mannerna stridde först för några af södra Italiens städer mot
Grekerna; sedan för Grekerna mot Saracenerna; af Grekerna
bemötta med otaeksamhet. företogo de att inkräkta Grekernas
besittningar i Apalien. Förgäfves skickade de Grekiska Kejsarne
bårar på hArar (ill Italien. Norrroannerna förnyade Hannibals
hjeltedater i dessa trakter, gjorde underverk af tapperhrt, vunno
lysande segrar och slogo den ena Grekiska hären efter den
andra. De eröfra Apnlien, Kalabrien, hela nedre Italien, de
underlägga sig Sicilien och stifta konungariket Neapel eller det så
kallade begge Sicilierna, som intill våra dagar nära oförändradt
bibehållit samma gräuser, dess Normandiska grundläggare gåfvo
deråt. Midt under loppet af de Normandiska hjeltarnes erftfringar
i nedre Italien och på Sicilien, och under det andra härhopar af
dem i Spanien utföra hjeltebedrifter i striden mot de derstädes
herrskande Mohrerna, gick Vilhelm Eröfraren, den femte
Normandiska Hertigen i rätt nedstigande led från Rolf, ut från
Normandie med en krigshär af 60,000 man, utmärkt af ett
talrikt och förträffligt rytteri, på en flotta af 3000 fartyg öfver till
Eagland, landsteg vid Pevensey den 28 September år 1066,
drabbade tillhopa med den Engelska hären vid Hastings den 14
Oetober och vann efter en blodi?, hårdnackad strid en så
afgörande seger, att han redan den 25 December samma år i
West-minster kröntes till Englands Konung. Att betrygga sig och sina
efterkommande i besittningen af det eröfrade riket, inrättade
han hela statsskicket på en militärisk fot, indelande landet i
60,215 riddare-län, af hvilka hvart och ett skulle ställa i fält en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
