Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fanns, redan mot sintet af X århundradet varit af Skandinaviska
vikingar upptäckt, och såsom det synes, till en del af
Skandinaviska nybyggare be bygdi ännu i XII århundradet. Man hade der
lärt känna ett slags menniskor, som till växten voro små och till
utseendet slygga. De bodde i hålor, brukade pilar till vapen och
hade båtar af skinn. Man kallade dem Skrålingar i anseende
till deras skrala växt. I våra dagar äro de kända under namn af
Eskimoer. Man anser dem höra (ill samma folkätl med
Sa-mojederna i nordöstra Asien, emedan de till kroppsbildning som
till språk hafva mycken likhet med dem. Horder af dessa
Eski-rooer, troligen emedan de i söder undanträngdes af andra
Amerikanska stammar, kastade sig in på Grönland, öfverföllo
Vester-bygden år 1379 och ödeläde denna i grund. Icke måoga år
derefter öfvergick en lika förhärjelse den öslra bygden. Af tolf
till namnet kända Biskopar, som varit Grönländska kyrkans
föreståndare, är Andreas, som år 1406 afckickades till Österbygden
på Grönland, den sisla. Efter denna tid, sedan den Grönländska
kolonin blomstrat i fyra århundraden, upphörde all gemenskap med
densamma, och de återstående öfverlefvorna deraf lemnades åt sitt öde.
Det är troligt, alt Digerdöden, som i XIV århundradet så för*
skräckligt hemsökte de Skandinaviska länderna och likaledes
Island, äfven sträckt sina härjningar till Grönland och mot
tidpunkten af Eskimoernas fiendlliga infall så försvagat dervarande
nybyggare, att dessa icke voro mäktiga till nägoi kraftigt motstånd.
1 moderländerna var tillståndet sådant, att ingen tänkte på det
sftynande Grönländska nybygget. Undertiden ökade sig isen i
polartrakterna, reste vallar för Grönlands östra kusl och
tillsper-rade helt och hållet den fordna vågen. Sedan var Grönland i
lång lid ett nästan alldeles obekant land, hvars tillvaro man
endast kände af gamla berättelser, till dess af Joh. Da vi 9 mot slutet
af XVI århundradet upptäcktes den veslra kusten deraf, som
då blef kallad nya Grönland.
188. Långt förut, innan Grönland och Vinland upptäcktes,
färdades de gamla Skandinaverna upp till de nordligaste, invid
Ishafvet liggande trakter af Europas fasta land, till kusterna af
Hvita hafvet och det rika Biarmien, som blef ett mål för
Vi-kingarnes färder, sedan man lärt känna Norriges yttersta ända
mot norden och deromkring vägen lill det ryktbara laodet. Den
stora Wolga-Qoden, som genomlöper en stor del af det Europeiska
Ryssland och efter ett lopp af mer ån 400 Sv. mil utfaller i
Kaspiska hafvet, år från dess mynning ånda till dess ursprung i
landskapet Reskoff nästan alltigenom segelbar; den upptager
under sitt lopp bland andra segelbara floder äfven Kama, hvarifrån
genom dess förbindelse med Viszera, Kolva och andra åar man
kommer till Petschora-elfven, som utfaller i Ishafvet, hvilket
naturen på delta sätt förenat med det Kaspiska. En annan farled,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
