Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föda för boskapen. Landets hela beskaffenhet förekom våra
Nord-ländare mycket god. De öfverkomrao sjelfsådda hveteåkrar, utan
tvifvel del öfverallt i Amerika vildt växande hvetet mais; de funno
ett trädslag, som väckte deras uppmärksamhet och af dem kallades
mosor eller masur, troligen något bland de många härliga
trädslag, Norra Amerikas skogar framte; men af allt var ingen
upptäckt för våra Nordboer mer öfverraskande än den af vindrufvan,
af hvilken frukt åtskilliga arter växa vilda i Norra Amerika,
synnerligen i Virginien. Det var efter denna upptäckt de gåfvo
landet namn af Vinland, eller Vinland det goda,’såsom det i
sagorna äfven kallas med häotydning på dess fruktbarhet och
godhet. De anmärkte äfven såsom något eget och ovanligt, att
dagame derstädes voro mer jemnlånga än på Grönland och Island.
Ju närmare nemligen man kommer mot seqvatorn, desto mer
blifva dagame lika långa, va re mot i de nordiska länderna, ju
högre man tränger upp mot norden, förhållandet är motsatt. I
Vinland, der, hvarest Nordboerna togo sill hufvudläger och gjorde
sig små hyddor till herbergen, gick solen kortaste dagen upp
klockan half till 8 och ned klockan half till 5; delta inträffar
ungefär vid 41:sta breddsgradeo, således i grannskapet af
New-York eller i trakten af Boston, under hvilken polhöjd man vid
vinlersolslåndet räknar nio timmars dag. Vinlandsfararne
plockade vindrufvor, höggo sig vin- och masurträd till skeppslast
saml hemförde äfven andra af det nya landets alster. Dessa
kostliga saker jemte landets alla öfriga naturförmoner, sådana de
skildrades af de första Vinlandsfararne, väckte hos många håg att
genom färder till delta land vinna rikdomar och namnkunnighet,
och andra påtänkte all der anlägga nybyggen. Dessa kommo
dock icke till något varaktigare bestånd. Landets aflägsenhet lade
hinder i vägen för större utflyttningar dil äfvensom för
gemenskapens underhållande med de Skandinaviska moderländerna, och
för ett mindre nybygge med ett ringa antal stridbara män blef
det svårt att på längden bestå mot den talrika myckenheten af
landets infödingar. De nordiska vikingarnes hela kraft var denna
tid förnämligast rigtad på England, Irland, Skottland och andra
bekantare länder» Detta jemte vägens längd afvände
uppmärksamheten från de nya upptäckterna, till dess slutligen med
vikingafärdernas upphörande all kunskap om de fremmande
obekanta landen utdog, så att endast sagan har bevarat hågkomsten
deraf. Men ett dunkelt rykte om Nordboernas upptäcktsfärder
framträngde till Norrmannerna i Frankrike samt har genom dem
och deras gemenskap med Italien troligen äfven kommit till de
slora Italienska handelsstäderna och tilläfventyrs bidragit att väcka
och underhålla en förmodan om fjerran i vester liggande
obekanta länder. Så myckel är dock visst, att nordliga delen af
den nya verldsdel, som några århundraden derefter af Columbus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
