Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sicilien, del härliga, mellan svaga, vanmäkliga furstar
sönderdelade södra Italien, länder, hvilka, ulan enhet mellan sig och
ulan kraft, slycke för stycke lillkastades af den vexlande vapen*
lyckan ån åt den ena än åt den andra, sammansmältes af
Normandiska åfventyrare (ill ett helt, ordnades lill en stat, änou i
dag beståndande lill samma vidd och omfång, som dess
Normandiska stiftare gåfvo derål: dessa från nordiska härskaror
utgångna grundläggningar af nya välden och riken, och derl med
framgång krönta jätlekamp, en rioga vid Rhenflodens källor
bosatt Nordmannahop med vikingasinnets hela djerfva, frihelsslolla
mod började mot en förtryckande öfvermakt, äro händelser, som
för utvecklingen af det Europeiska statsskicket varit af stor
inflytelse. De i sin framförd så förskräckande Vikingarne voro ingt
sådana barbarer, att de efterlemnat blott flyktiga hågkomster af
vild förstörelse och kraft, men icke tillika varaktigare tninnea »f
högre, ädlare betydelse för menskligheten. Väl spil de de blod, men
de gåfvo ett friskare lif åt de af dem eröfrade staler, styrde med
kraft, ordnade och ingrepo med hugstorl sinne i
verldshändelser-nas gång. Serskill för de Skandiuaviska länderna voro dessa utfärder
helsosamma derigenom, att de gåfvo de inneboende, gåsande
krafterna lågenhet till ulstormande och lill verksamhet. I en tid
dessutom, då intel samband rådde mellan staterna, men alla voro
fremmande för hvarandra, och då endast krig någon gång dref
de närmaste grannar mot hvarandra, men krigets verkan aldrig
sträckte sig utöfver dem, som förde det, skulle de Skandinaviska
folken utan annat grannskap än med vilda Slavonska och Finska
slammar, om icke vikingafärderna fört dem ut i verlden, varit
från all beröring med densamma utslängda. Genom dessa färder
blefvo de bekanta för verlden och verlden för dem. De blefvo
kunniga icke allenast om de närmast till dem gränsande länder,
Venden, Estland, Lifland, Kurland, Gardarike och norra
Tyskland, de kommo äfven lill kunskap om okända länder och öar
fjerran bort i omåtligl vida, obrfarna haf; befarande Englands,
/ Skottlands, Irlands, Hollands, Belgiens, Frankrikes, Spaniens alla
segelbara floder, gjorde de sig hemma med dessa länders natur
och läge, sågo stora, folkrika, befåstade städer, sågo borgar ocb
slott och tempelbyggnader af sten samt annat nytt och
märkvärdigt i konst och vetenskap, dessa länder hade alt framte; de
larde att känna Asiater och Afrikaner, Blåmän och Araber, Judar
och Greker, Bulgarer, Ghazarier, Patzinaker, Vaskiska, Keltiska,
Gerroaniska, Slavonska stammar, vildar, halfvildar och menniskor
af öfverförfinad bildning, folk af alla tungomål med olika
guda-dyrfcao, olika lagar, olika samfundsinrältningar och författoingar.
Anblicken af så många serskilta lånder med deras serskilta
na-turmärkvårdigheter, af så mångfaldiga folkslags serskilta seder och
bruk, måste naturligt vidga synkretsen och väcka en massa af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
