Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högst få spår förekomma af runornas bruk, och i XVII
århundradet begagnades de sfisom chiffer eller förborgad skrift vid hemliga
meddelanden; endast hos Dalkarlarne, i allt läugst trogna gamla
minnen och seder, bibehöll sig ännu länge bruket och kännedomen af dem.
906. De tider tillhaka, då runorna blefvo allmänoare,
uppfann man konstfullare arter af dem till hemligt bruk ocb till
öfniog för skarpsinnigheten och eftertanken, såsom våra forofäder
i allt mycket älskade snillelekar. Runornas enkla beståndsdelar,
som utgöras endast af slafven | och kännestrecket, ett visst
för hvarje bokstaf i olika höjd, längd och rigtning draget streck,
gjorde dem lätt användbara till mångfaldiga teckningssätt och
konst-falla sammansättningar. Så uppkom en art, som kallades
Vänderunor, omvända ruuor, som hade kännestrecken dragna i
ordentlig rigtning mot stafven, men på en motsatt sida; en annan
art bar namn af Stup-runor, upp och ned vända runor; änoo
konstfullare voro de så kallade Bundna eller Samstafva
runor, då till en staf sattes flera runors kännestreck, ofta på ett
så inbundet sätt, alt den sammansatta mynden eller figuren kunde
innehålla runor till hela alfabetet; en art af dessa runhopfogningar
bar oamn af Vefiur, sammanväfda runor, en annan art kallades
Mask-runor, sammanknutna på ett sätt, som liknade maskorna
i etl nät. Med runor af dessa konstfulla sammansättningar var
det bref tecknadt, som tillsändes Snorre Sturleson af en vän att
varna honom för den fara, som från hans ovänners sida hotade
hans lif; hvarken Sturleson sjelf, ehura den vittraste af alla
Islands min, eller någon af de närvarande konde tyda de endast
p& tja slafvar med konst hopfogade runor, hvaraf^brefvet bestod;
detta gjorde, att han hlef oberedd öfverfallen. Ännu en annan
art af ronor voro de staflösa, de sd kallade Helsing-runor,
som, i motsats af de sammanbundna, ristades på det egna sått,
titt stafven utelem na des och endast kännestrecken utsattes; sitt
namn af Helsing-runor hafva de erhållit deraf, att de aldraförst
apptäcktes på fem i Helsingland varande forntida minnesvårdar;
länge förblefvo de en gåta för de lärda och ansågos för ett vlags
villo-runor eller förborgad skrift, till dfess ändtligen den lärde
Magnus Celsius i Upsala år 1675 fann nyckeln till deras
tydning och tolkade utskrifterna. Det hemlighetsfulla bruk, som
gjordes af runorna i den mythiska tiden, var troligen icke annat
än ett helt enkelt, med vanliga runor under betydelsefulla till*
redeteer rvstadt antydande af den verkan, man ville framkalla eller
afvända. Sedan åter kunskapen om runorna börjat allmännare
spridBB, då uppkommo de förntuämnda konstfullare arterna, odi
genom det, djup hemlighet förborgande de konstigt tecknade
run-hopfogmogarne i mängdens ögon hade samt den slöja af
hemlig-betsfulfbet, de rnnkuooiga visste att kasta öfver hela sättet afsftt
förfarande, återväcktes och underhölls den gamla folktron få ra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
