Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folk voro de gamla fädren tillika liemroa i konsten alt smida.
Slåd, bål gar, hamrar, tänger omtalas i sagorna såsom bekanta
redskap ocb vid alla förmögnare husfäders gårdar stod (illika en
smedja. Äfven Konungar och andra storåttade oiån berömde
9ig af, all de icke blolt förslodo bruka vapen, men också alt
smida dem. Dalarnes eller Stora Kopparbergs höfdingdömes gamla
namn af Jernbåraland bånlyder derpå, alt äfven jernlillverkning
af egna malmer icke varil obekant. Vål får man icke tänka på
jerngrufvors upptagande och bearbetande i en tid, då mekaniska
inrättningar voro föga kåoda och kemin ännu en obekant
vetenskap. Myr- och sjömalmsjern deremot kunde lält lill vägabringas.
Myrmalmen, i Dalarne kallad mom, i Herjeådalen och Jemlland
Örke eller vårke, ligger nästan öfverallt i våra orler upp i
dagen; äfven bolten af talrika sjöar och kärr ut göres af rikhaltiga,
godartade malmer, som äfven i myckenhet finnas uli och
bredvid både de slörre och mindre vattendragen. All ur della ämne
framskafla metaller, fordras endast eld jemte någon möda. Blolt
med svag blåster för låderbälgar i små, af sten och lera murade
ngnar eller gropar, kallade kjållingar, kan myrjorden nedsmältas
till små fårskor, kända under namn af blåsler- eller myrjern.
Och delta enkla tillverkningssått, som ännu nyttjas i öfre Dalarne
och andra aflägsna landsorter samt bär namn af hedningebläster,
myrbläsler, myr verk, har varil det bergsbruk, som, jemte
oå-gon förbrukning af sjömalm, i hedentima idkades. Konsten åter alt
tillverka myrjern har lått kunnat leda till upptäckten alt deraf
nlbringa stål. Slålberg omtalas hos oss icke långt efler
Ghristen-domens början. Tillåfventyrs innebår den nordiska mylhen oui
de i jorden sig uppehållande Döck-Alferna, som voro svartare fin
beck, och de i stenar och berg boende Dvergarne, som smidde
de ypperligaste vapen, tillika någon hänsyftning på ett i vissa
bergstrakter boende folk, som gjort myrjernslillverknijngen till sin
bandtering och i smidarbeten hade en större färdighet. Äfven
roy-then oro de konst rika Asarne, huru de anlade härdar, gjorde sig
städ, hammare, tånger och smidde allahanda redskap, hånlyder
på en urgammal, upp till Gudarnes lid gående kännedom af
metallers förarbetande. 1 sagorna talas ofta oro kunniga smeder,
och de funnos, som hade insigl i konsten att förarbeta silfver och
guld. Om fornfådrens konstfärdighet äfven i arbeten af träd
vittna sagorna på mångfaldiga ställen. Del har hos dera icke
varit ovanligt atl utsmycka slugans panelverk och de stora pelarne
lill högsålet jerole de massiva stolpame till bänkar och sängar
med utskurna sirater, serdeles med bilder och föreställningar af
gudar, hjellar och märkliga forntida händelser, af hvilka minnet
lefde i sångerna. Af berättelserna om de gudabilder, de hade i
sina tempel, följer, att de äfven förslålt arbeta hela bildstoder af
träd, och alt dessa icke varit oformliga massor, kan slutas af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
