Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krönikskrifvarne derpå äfven grundat den förmodan, alt
vedernamnet Slemme blifvit honom gifvel deraf, alt han så slem och
fåkunnig var, då han skilde Skåne från Sverige. Men hvarken
Skåne eller Halland lydde till Sveriges rike eller voro
Svea-konun-gens välde underkastade i Emund Gamles eller de näst derförut
gående tiderna. Deremot, såsom härförut är nämndt, förmäla
våra kröoikor, alt Konung Inge intagit Skåne och i trenne år
inuehaft delsamma. Dessa krönikor veta åter intet om fredsmötet
i Konghell, hvarom de af Snorre Sturleson samlade och ordnade
Konungasagorna berätta. Vid detta möte mellan de nordiska
Konungarne häfdes på en gång alla tvi9tiga anspråk, då såsom
grundval för en beståndande framlida fred mellan rikena det blef
öfverenskommet, all hvar af Konungarne skulle förblifva i ostörd
besittning af det rike, deras fäder före dem haft. Och skedde då, säges
det i berättelsen om detta möte, ”alt på en kort stund
Konun-”garne från de största ovänner blefvo de bästa vänner.” Till
ytterligare stad fäs te lse af freden mellan de så ofta flendtliga, i
delo med hvarandra varande rikena Sverige och Norrige skulle
Magnus Barfot få lill äkta Konung Inges dotter Margareta. Det
var allmänt tal, heler det, alt höfdingligare män än dessa Konungar
icke varit sedda: Konung Inge var resligast och starkast till
kropps-byggnad och hade det manligaste utseende, Magnus Barfot var
den hurtigaste och raskaste, men Erik den fagraste; alla
emellertid sköna, storvåxta, vördnadsbjudande, vältaliga män. I fred
och vänskap skildes Konungarne åt, och Margareta blef med
he-derligl följe skickad till Norrige, att der förmälas med Konung
Magnus. Såsom gifven till en fredspant mellan begge rikena, blef
hon deraf kallad Frid kulla (Fridsjungfrun).
248. Då två år derefter Magnus Barfot på en härfärd
till Irland, hvilket han traktade alt underlägga sig, der fann sin
död, och Erik Eyegod samma år under en vallfärd till det heliga
landet afled på ön Cypern, blef Margareta Fridkulla, enka efter
Magnus Barfot, förniäld med Nils, Erik Eyegods broder samt
efterträdare i konungadömet öfver Danmark, och i Norrige kommo
Magnus Barfots söner, Eisten, Sigurd och Olof gemensamt till
konungadömet efter sin fader. Sigurd är namnkunnig af sin, i
nordiska sagan ryktbara färd lill Jerusalem, deraf han äfven
erhöll tillnamn af Jorsala- (Jerusalems-) fa rare. Medan han
på denna färd tillbragte en tid af fyra år, vann Eisten Jemtland
under Norrige, icke med vapen, men med goda, vänliga ord,
såsom Håkan Adalstens Fostre i sin lid, vid medlet af X
århundradet, likaledes vann det (175), hvarefter det likväl sedan hade
återkommit under Svea-konungens lydnad. Emellertid underhöllo
de mellan Throndhem och Jemtland inrättade köpfärder en
fortfarande gemenskap mellan landskapen på ömse sidor om Kölen,
och deraf begagnade sig Eisten att vinna de lill Norrige färdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
