Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
landena rakt strida mot allt antagande af ett vänskapligt möte
mellan nordens Konungar i Emund Gamles lid (155). Skåne
och Halland tiafva af ålder varit ansedda såsom hörande till
Danmark, och ehuru tidtals af en och annan Svensk Konung eröfrade
och sednast efter krönikornas berättelse åfven af Konung Inge,
dock aldrig utgjort någon varaktig Svensk besittning. Om Bleking
åter vet man, att det i IX århundradet ansågs tillhöra Sverige,
men likasom före, så efter denna lid ånda till sednare hälften
af XI århundradet ligger delta landskap så bortskymdt, alt det
icke en gång till namnet förekommer, ännu mindre något det
ringaste, som antyder dess tillstånd, Öden och politiska förhållande
samt de skiften, som derutiunan med detsamma såsom
gränsland-skap konna hafva föregått. Det år först genom Blekingsboernas
omvändelse till Christendomen genom Bi»kop Egino (36),
tillvaron af denna bygd åter framskymtar, men ännu så dunkelt och
i hastigt förbigående, alt vi deraf icke få någon visshet eller
kunskap, huruvida dess inbyggare då erkänt Sveriges eller Danmarks
öfvervålde, eller om de, såsom inneslutna mellao hafvet och täta,
tjocka skogar (hela den till Småland gränsande sidan af Bleking utgör
ännu en skogsbygd), i sina vikar mellan berg och sjöar och på
sina vikingaskutor lefva! sjelfråditja, utan att fråga efter någotdera
riket. Geoom deras omvändelse till Christendomen af Biskop
Egino knöts det kyrkliga bandet mellan dem och Biskopen i Lund,
och härigenom i en tid, då Sveriges rike var söndradt inom sig,
ingen Öfverkonung bevakade och försvarade Sveriges rått, ingen
bekymrade sig om de afsides liggande grånslandskapen, har skett,
att Bleking åfven i politiskt afseende kommit alt sluta sig till
Danmark och räknas till detta rike så mycket lättare och sa
mycket hellre, som man synes haft föga kännedom om detta i
tiderna förut alldeles undanskymda, bakom Småland liggande, inom
sig slutna landskap, och man ingen viss kunskap hade om
gränsförhållandena på denna sida mellan Dana- och Svea-vålden och
hvad som tillhörde det ena eller andra riket. Detta ser man
åfven af gamla Vestgöta-lagen, hvarest i Konungabalken och i
den med samma lag åtföljande Konungalängden, de äldsta
urkunder, hvari denna råläggning omtalas,a icke förekommer
ringaste antydande, att derigenom skett någon afsöndriog af Sveriges
land. Det är först i tiderna derefter, då genom alstrade nya
fiendtligheter mellan Sveriges och Danmarks riken gamla anspråk
och minnen upplifvades, och serdeles sedan i XIV århundradet
tvister uppkommit om Skåne, Halland och Bleking, den
ifrågavarande grånsutstakningen blifvit af Svenskarne ansedd med
mindre välbehag, och emedan man icke hade någon viss reda på
tiden, har den af gammalt illa kände Emund Gamle (155),
såsom man på ett hatadt namn gerna kastar allt det förhatliga,
fått den så illa ansedda gränsulstakelsen sig påbördad, och hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
