Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmiddageo lät i Vestergölland lägga grunden (ill Alvastra
kloster, lade Gislo, Biskop i Linköping, eftermiddagen grund
till Nydala i Småland och anslog ränlor till dess underhåll.
Vid samma tid salte ett tredje samfund, af samma orden
sig ned på Lurö. en af Venems öar, men drog efter kort
tid åter bort derifrån till en annan ort kallad Lwgnhas, troligen
Lagnäs socken i det vid Venerns strand gent emot Lurö liggande
Kinne hårad i Vestergölland. I del härintill gränsande Valle
hårad i samma landskap bodde då en qviuna af namn Sigrid af
stor ått och frånka till Erik den Heliges gemål Christina. Hon,
af fromhet eller misskänd öfver de heliga männen, upplät till
dem en stor gård i sistnämnda hårad. De Syltade dit, och der,
vid foten af Billingen, år 1150 den 1 Maj, lades grunden till
klostret Varnhem (troligen uppnämndt efier Bernhard och såsom
elt hem för Bernhardiner ursprungligen kalladt Bernhard
s-hem, hvilket i dagligt tal blifvit förkortadt till Värnhem). Man
låser äfven om ett nära till Sigtuna beläget klosier kalladt Vi g by
eller Vi by, hvars första grundläggoing man dock icke känner och
icke heller vet derom annat eller mer, än att det innehade flera
gårdar jemte annan förmögenhet, så alt, då efter år 1167, i
Konung Knut Erikssons tid, Viby-munkarne förflyttades till det i
Södermanland vid sjön Öljaren belägna Julela eller Saba
kloster, kuode de ingå i jordabyle med Konuogen och mot sina i
socknarna invid Sigtuna, i norr derifrån belägna gårdar jemte
mellangift af 12 marker guld tillbyta sig Konungens stora gods
Såby i Södermanland med allt, hvad derunder hörde. Stiftelsen
af förenåmnda Julela eller Saba kloster hänföres af krönikorna
Ull år 1160 eller deromkring, men spår saknas icke, som
håntyda, att munkar der haft bostad redan långt förut, och troligen
har förbållandet varit detsamma på flera ställen, der vi se
ordentliga klostersamfund sedermera bilda sig. Till denna tid hörer
å/veo stiftelsen af nunneklostret Vreta, belågel i G ullbergs
hårad i Östergötland på en naturskön höjd nära intill sjön Roxen;
det uppgifves att hafva blifvit år 1162 grundlagdt af Carl
Sverker sson, som dertill gaf gods af silt arf och eget. Dessa kloster,
de första stiftelser af denna art inom Sveaväldets landamåren,
hörde alla till Cistercienser-orden och utgjorde stammen för de
i lidens fortgång inom vårt land sig bildande utgreningar af
denna orden. Kooungarne ansågo i andan af sin tid» Ghristendom
ocb läror intet heligare för sig, ån att skydda, främja, be fp r dra
tillväxten af dessa heliga samfund. Ocb Biskoparne såsom de,
hvilka i främsta rammet invigl sig åt christendomsverket, borde
ånnu mer vara bevågna och i ännu högre mått främja dessa till
den Eviges åra helgade stiftelser. De betraktades af dera som
stödjepelare för den nya kyrkan; de voro plantor, som, kom*
mande från länder, der Christendomen redan utvecklal sig till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
