Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blomma och hos raenniskorna alstrat ett chrislligt sinne, skulle,
förflyttade till den nordiska jorden, derstädes bära lika frukt.
268. Prån Christendomens första tider, genom alla
århundraden, veta håfderna alt berätta om fromma qvinnor, som
med värma omfattat den nya läran och mycket medverkat till
dess utbredande. Lika drag af qvinnans varma sinne för det
gudomliga och hennes uppfattning af Chrislendomen såsom en
för den svaga, lidande menskligheten välgörande stiftelse
förekomma redan denna lid äfven inom vårt land. Gula, Konung
Anund Jakobs dotter, som varit förmäld med Konung Sven
Estrids-son i Danmark, hade efter det mellan dem i anseende till
skyld-skapsförhållandet dem emellan af kyrkan upplösta äktenskapet,
återvändl till fädernebygden, der hon på sina gods i
Vestergötland framlefde sina öfriga dagar i sträng kyskhet och fromhet,
tillverkade skrudar och prydnader för kyrkan och samlade
omkring sig unga flickor, hvilka hon inöfvade i vackra
qvinnoslöj-der och höll till andakt, hvaraf det äfven har mycken sannolikhet, att
derifrån leder sig första upprinoelsen till det sedermera för
nunnor af Cistercienser-orden stiftade Gudhems kloster i
Vestgöta-häradet och socknen af samma namn på ett högländt ställe
mellan Mösseberg och Hornborgasjön. Ulfhild, Sverkers gemål,
var egentligen den, som genom en beskickning till Bernhard af
Clairvaux föranledde hitflyltelsen af Cistercienser-ordens munkar
och gaf sin morgongåfva till stiftelsen af Alvastra kloster, och
hon troligen hade äfven en inflytelserik del i Sverkers för
Christendomen och christliga stiftelser stämda sinne (Sverkers både
fader och farfader voro hedningar). En qvinna af namn Do t er
mottog och gaf bostad på sin gård Viby åt ett samfund af Gudi
helgade män, skänkte äfven gården till dem jemte räntor af
ännu andra hemman, så att hon kan betraktas såsom stiftarinna af det
hår förutnämnda Viby kloster. Folksägoen vet från ålder äfven
att tala om en Ragnild den heliga och en Helena af
Sköf-de, begge för siu fromhet, sin hängifvenhet för Christendomen
och sina öfvade christliga dygder i folkets minne långe vördade
som helgon. Ragnild, heter det, ligger begrafven i Telge, och
henne till åminnelse bår Söder tel ges helsobrunn namn af S:t
Ragnilds källa. Och om Helena af Sköfde berättas, alt hon,
efter återkomsten från en vallfärd till del heliga landet för att
besöka Christi graf, lät på egen bekostnad till én stor del uppbygga
kyrkan i Sköfde samt var välgörande mot fattiga och mot
frem-lingar. Sladd på en kyrkofård till Göteneds kyrka (i Kinne
hårad), blef hon öfverfallen och ihjelslagen. Hennes död
betraktades lika med en martyrs. Hon blef af Påfven Alexander III
(uppsteg på påfliga 6tolen 1159) upptagen bland de heligas
antal, och år 1164 förrättades hennes skrinläggning af Sveriges
första Erkebiskop Stefan, då hennes ben upptogos ur grafven och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
