- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Andra delen. Medeltiden /
346

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans folk aldrig gjort dem ringaste ondt, hvarigenora han k annat
förskylla denna ovilja af dem, lål han, sedan han detta talal,
framleda tvenne hästar och befallte sina mån au slagta dem,
tilläggande: ”det skall spörjas i alla länder, hurn detta lands
inbyg-”gare sä sparade på sin mat, att christna folk måste taga till att
”åta hästkött hos dem, för alt upprhålla lifvet.” Dessa ord
om-stämde så på en gång sinnena, alt hvar Sverre sedao framdrog
i HeUinglaml, han öfverallt blef med gästfrihet mottagen, så alt
bönderna gjorde gästabud för honom och hela hans hop. Når
detta spordes till Jemtland, blef han äfven der lika gåslfrill
mottagen, men så, att under denna gästfrihet låg ett försåt; han
omringades en natt af trenne starka hopar, anförda af
lånshöf-dingarne, och endast en krigslist, gyonad af nattens mörker, räddade
honom. Genom sin fyndighet och rådighet i faror, genom sina
kloka anslag, sina välberäknade steg, sin djerfhet i afgörande
ögonblick, och icke mindre genom makten af sina ord öfver
menni-skornas sinnen, kämpade han sig fram genom alla hinder och
svårigheter, en framgång, som han dock sjelf, näst en högre
makts bistånd och hjelp, i främsta rammet tilläde sina
Birkebe-nares allt öfvervinnande mod och nästan öfvermenskliga
härdighet i strapatser och mödor, hvarigenom äfven, i stället alt vara
ansedda som skogsröfvare, våldsmän, af trålars och slafkarlara
åt t, de från denna lid blefvo aktade som de ntmårktaste krigare,
och då allt framgent de frejdade sin under Sverre vunna
ryktbarhet och trofasta med Sverreska huset kämpade för
uppehållande af rikets makt och åra, blef benämningen Birkebenare ifrån
att vara elt spenamn ett årenaron i Norriges håfdpr. Erling föll

i striden mot Sverre och hans Birkebenare vid Throndhem år
1179, och ett lika öde träffade efter en hård, 5-årig kamp
äfven Konung Magnus sjelf i en sjöträffning på vestra kusten af
Norrige, då han kom fråo Danmark med undsättning af skepp och
folk. Sverre var ou Konung öfver Norrige, men krig och
oroligheter fylde hela hans öfriga IS-a riga regeringstid. Det ena
upproret aflöste det andra, och > spetsen för hvarje af dem stod
antingen en förment ättling af del gamla konungahuset eller en
fö-regifven son af Konung Magnus, och elden underblåstes af
Bi-skoparne. Det var mot kyrkans fäder kampen var den hårdaste.
Sverre ville inom laga gränser återförvisa det af Magnus mot
gammal rått lill de andliga ntståld* frihelshref. Deraf stora
roiss-hålligheter mellan honom och Bisknparnc. Det kom derhän,
sedan de först, genom den fruktan Sverres Öfverldgsna kraft
injagat bos dem, i Bergen år 1194 satt krona på hans hufvud,
att de sedan alla rymde ur landet, och så vål från dem som
äfven från den Romerska Stolen i ånnu förskräckligare mått
kastades kyrkans förbannelser öfver honom såsom ett foster från
af-gruoden. Men Sverre, obekymrad derom, upprätthöll sitt konungs-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/2/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free