Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock, att omedelbart eder honom icke någon af dem, otan
sonen af Carl Sverkersson, Sverker II, som vid fadrens död
räddades undan lill Danmark, i all fred, utan svärdslag trådde till
konuugadömet, ett förhållande, som, då kållorna för denna tidens
historia deröfver ej meddela någou upplysning, synes icke på
annat sått kunna förklaras, ån derigenom, att till hämmande af det
efter Carl Sverkerssons död en lång tid fortvarande inbördes
kriget genom tåflan om konungadömet mellan Sverkerska och
Erikska husen fred mellan dem och deras ömsesidiga anhångare
blifvit medlad på sådant vilkor, alt Erik den Heliges son Knut skulle
vara Konung, men efter honom Carl Sverkerssons son, den unge
Sverker, Iråda till riket, och utan tvifvel på sådan grund år det
äfven, Sverker II i elt af sina, troligen det första af de ulaf
honom utfärdade konungabref säger sig efter arfsrått i all fred hafva
kommit lill riket. I silt fjerde regeringsår, år 1200 efter Christi
födelse, förklarade denne Konung i elt högtidligen utfardadt
konungabref alla kyrkan tillhörande hus, gods och gårdar fria från
alla till Konung och krona utgående utskjlder; på samma gång,
i samma konungabref, stadgade han såsom en för alla tider
gällande lag, att ioga klerker, såsom de, hvilkas hela lefnad var
helgad till Guds tjenst och dyrkao, måtte för några af dem
begångna brott, hvilka helst dessa voro, dragas inför verldslig rätt,
utan skulle de hafva alt derför stå lill ansvar endast inför biskopar
och prelater. Dessa rättigheter voro sådana, som alla
sammanstämde med tidens föreställningar om Guds kyrka och Guds
kyrkas prester och deo vördnad, dem såsom sådana tillkom. Kyrkans
egendom, gifven henne till frälsning för menniskornas själar och
uppfyllelsen af hennes heliga bestämmelse, borde såsom en åt
Gud offrad gård, bestämd för stora, välgörande ändamål, icke
belastas med verldslig tunga och derigenom undandragas henne
något, af hvad henne till heligt gagn var gifvet; och emedan
bruket af jernbörd och ed med edgärdsmän, såsom bildande
grunden för del verldsliga sättet att skipa rått och lag, ej allenast icke
lämpade sig för det presterliga ståndets kall och värdighet, men
äfven stod i slrid med kyrkans lagar, borde icke de, som voro
Guds tjenare hos församlingen och sysselsatta med heliga ting,
för sina handlingar, sina gerningar och sin lefnad dömmas efter
verldslig rått af verldslig douistol. Dessa åsigter hade, i den
mon Christendomens och kyrkans läror genomträngde, gjort sig
gällande i hela den Vesterländska christenheten och bestämt
kyrkans rättsförhållande till staten. Samma grundsatser voro sedan
mer ån ett århundrade tillbaka äfven erkända i Danmark, och
der hade Sverker II tillbragt nära trettio år af sin lefnad. Långe
hade äfven Romerska Stolen i sina till Svea land utgångna
skrif-velser allvarligen förmanat de verldsliga maktegande, alt icke med
fara för sina själar förgripa sig mot kyrkans Ijenare, och tillika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
