- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Andra delen. Medeltiden /
358

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stiftelse mellan de kämpande Konungarne, så hafva deras
bemödanden derutinnan varit fruktlösa. Sverker, på nytt understödd
af Danska vapnen, som ville utplåna skymfen af del förra lidna
nederlaget, bröt ännu en gång in i Vestergötland. Vid
Gestilren, hårdt invid samma valplats, der två och ett halft år förut
slaget vid Kongslena stod, sommaren år 1210 den 17 Juli,
drabbade härarne åter väldeligen tillhopa, men äfven nu med lika
olycklig utgång för Danska hären, och med ännu olyckligare för
Konung Sverker sjelf, som här fann sin död. Den fallne Konungens
jordiska lemningar fördes lill Alvastra, att der nedläggas i hans
fäders grift.

997. Genom dessa segrar och genom Sverkers fall satt
Erik Knuts son nu tryggad i konungadömet. Han är, så vidt vi
af häfderna känna, Sveriges första krönta Konung. De forntida
• Konungarne, såsom härstammande från"Gudarne och föreståndare
för den heliga offertjensten, hade af religionen haft *in helgd
och sin makt; deras välde hvilade på en presterlig, gudomlig
grundval. Nu hade en annan Gud, en annan religion
undanträngt Asagudarne och Asaläran, kyrkan trädt i stället för den
hedniska offertjensten, en annan presl, den christna, i stället för
den hedniska. Konungarne kunde ej mer såsom Öfversleprester
lill Gudarne offra för folkets lycka och väl; det var såsom
christna, de nu i Guds, i Christi namn ntöfvade sin på del
ursprungliga Öfverstepresteembetet hvilande makt. Och del hade (ill
konungamaktens helgelse i denna anda i alla christliga länder blifvit
sed, att Konnngame vid korsets altare mottogo sinnebilderna af
den kongliga värdigheten. Redan Carl Sverkerssons och Knut
Erikssons i vax aflryckta sigiller, hos oss de äldsta, åtminstone af
dem som till vår tid blifvit bevarade, föreställa Konungen
sittande på thronen med krona eller något en krona liknande
smycke på hufvudel jemle en spira i ena handen och globen
med det heliga korset i den andra. Erik Knutsson emellertid
är af Sveriges Kooungar den första, oro hvilken vi med visshet
veta, att han i sitt konungakall blifvit invigd af kyrkan och af
presterliga häoder mottagit de kongliga värdighetslecknen. Af
Gud hade nu Konungarne sitt embete, sin herrskaremakt och sin
pligt. Kröningen var i denna mening den högtidliga,
betydelsefulla invigelsen i det höga kallet: af kyrkan genom den
invigande preslens mun erinrades den jordiska herrskaren, att han
öfver sig hade en äonu högre, den allseende Domaren, inför
hvilken han vore ansvarig för uppfyllandet af sina konungsliga
pligter; hon förehöll honom dessas höga betydelse, deras
makt-påliggande för det christna samhället, de lunga omsorger de
fordrade, del stora ansvar de medförde, de christliga dygder de
förutsatte. Genom kröningen påtrycktes konungavärdighetcn en
ka-rakter af helighet. Salvade af kyrkan, blefvo de Konungar efler

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/2/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free