Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom arf efter hans fader och då han förnam, att det Oaktadt
Sveriges rikes herrar ocb man redde sig, att genom kröningen
låta den i konungadömet insatte Johan genom kyrkan bekräftas
och invigas i sitt höga kall, stämde han Svenska rikets Biskopar
att derför stå till ansvar inför chrislenhetens andliga öfverhnfvud.
Men de Svenska herrarne och Biskoparne, utan afseende på
Danska Konungens gensägelse och hänskjotelse af saken under deo
Romerska Stolen, satte kronan på Johans hufvud. Så kom efter
firikska huset åter en Konung af det Sverkerska till väldet, ett
förnyadl vittnesbörd derom, huru troligen mellao
hufvudslamraar-ne i riket genom bemedling af de myndigaste och mest
förmående männen någon öfverenskommelse varit uppgjord, alt på detta
sätt dela lika rätt mellan de täflande konungahusen, derigenom
förlika deras ömsesidiga anhängares, Svearnes och Göternas,
anspråk mot hvarandra, och sålunda genom skipande af lika rått åt
alla bibehålla freden inom landet. Så förklaras Knut Erikssons
långa fredsamma regering och den unge Sverkers stilla tålmodiga
vistelse derunder i Danmark; så samme Sverkers sedan fredliga
tillträde till konungadömet utan spår af inbördes oroligheter,
ehuru Knut efterlemnade flera söner; så äfven den allmänna
resningen mot samme §jrerker, då genom Knutssönernas undanrödjande
i Elgarås han ansågs hafva velat för sin son bana vägen till
koo-ungadömet och sålunda bröt fördraget lill inre fredens
upprätthållande; så ändtligen na Johans, Sverkers sons, erkännande som
Konung efter Erik Knufsson, ehuru en son af denne i Konungen
af Danmark hade en mäktig beskyddare, som förfäktade hans
arfs-rätt till konun?adömet.
301. Johao förnyade och bekräftade sin faders frikallelse
för de andligas personer, gods och gårdar från alla utskylder lill
honom och kronan; han ännu ytterligare utsträckte kyrkans fri- ocb
rät-tigheler, i det han till dessa lade en allmän tillämpning af Erik
Knutssons för Riscberga nunnekloster utfärdade rättighet, så alt
hvilka sakören, som ådömdes kyrkans personer, eller eljest för
brott begångna på kyrkans eller de andligas grund och mark,
skulle alla tillfalla Biskopen: rättigheter, så väsendtliga och så
vigliga för kyrkan, att Biskoparne till deras säkrare bibehållande
och orubbliga bestånd sökte och erhöllo stadfästelse och skydd
för dem af den Romerska Slolen. Vidare som tack sam hetsgärd
och vedermäle af sin sonliga karlek för den ära, huldhet och tro,
Biskop Carl i Linköping städse visat mot honom så i mot* som
medgång, gaf . Johan på sin kröningsdag af sitt fädemearf ett
jordagods, atl af samma Biskop och hans efterträdare på Linköpings
biskopsstol evärdligen besittas. Man ser af Konung Johans bref,
atl Biskoparne af honom omfattades med mycken bevågenbel, och
de hade äfven gjori sig högt förljenta af honom, då de af den
påfliga myndigheten icke låto afhålla sig, alt sälla kronan på hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
