Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till Konung. Han äfven å nyo bekräftade de af Kooung Johan
kyrkaos gods och kyrkans presterskap tillerkända fri* och rätlig*
heter, och han tillika medgaf Biskoparne rättighet att draga
un-der sin dom lagersmal, menedsbrott och andra förbrytelser mot
kyrkans lag eller den andliga. Hvilka de herrar och mån voro,
som i hans namn under hans minderårighet hufvndsakligen hade
rikets styrelse under sin hand, finnes icke uppgifvet. Det endast
veta vi, att Biskop Bengt II i Skara var Konungens Kansler och
Råd, hvarjemle såsom rådsherrar nämnas iveune Konungeos
från-der, Kuut Holmgersson och Kout Christineson. Men dessa hafva
visserligen icke varit de enda och otvifvelaktigt har, efter Jarlen
Carls fall i Rotala, äfven någon förestått det, synnerligen under
minderårigheten, vigtiga jarlsembetel; men hvilken denne varit,
kan icke med någon visshet bestämmas.
300. I Norrige satt på konungasälet Sverres sonson Håkan V
Håkansson. Emellertid, såsom ditintills, var Norrige ånnu långe inom
sig söndradt, slådse i oupphörlig skakning genom del ena upproret
efter det andra. Sedan ptestpartiet, Bagterna, så af Birkebenarne
med förakt kallade deraf, att de anfördes af slafven, nemligen
biskops-stafven (’bagall, uti Isländska eller fornnordiska språket), efter
22-åriga strider ändtligen nedlagt vapnen och efter sin tredje
Konung Filips död förenat sig med Birkebenarne och hyllat Konung
Håkan, uppsteg ett nytt parti, som deraf, att de flesta voro illa
klådda och likaså dåligt försedda med vapen, af folkel blef kalladt
slittungar, men hvilka småningom växte till en fruktansvärd
hop, då det blef sagdt och trodt, att anföraren för dem var en
sou af Konung Magnus. På samma tid uppträdde en man af
namn Sigurd Ribbung, som troddes vara en sonson af
Konung Magnus. Sliltungarne förenade sig med Ribbungarne, och
då i Sigurd Ribbung de förenade hoparne hade en anförare, väl
skickad lill partigängare, som ej förr var slagen på ett ställe,
innan han uppträdde på ett annat, så uppväxte deraf stora
oroligheter och en hård kamp för den unga Konungen. Såsom Sverre
på sin tid, tog äfven Sigurd Ribbung, då honom behof gjordes,
sin tillflykt till Vermland, blef der vål mottagen, förstärkte der
sin hop, afpassade tillfället och föll derifrån åler in i Vikeo. Delta
gjorde det för den Norska Konungen ännu svårare, atl begagna
vunna fördelar och bringa upproret till slut. Hösten år 1224
uppehöll Håkan sig i Konghell. Dit kom till honom Vestgöta*
lagmannen Eskil. Håkan beklagade sig deröfver, att Konungen
i Sverige, till hvilken han skrifvit tvenne bref om
Vermlännin-garnes förhållande, ej gifvit honom något svar derpå. På
tillstyrkan af Eskil, som lofvade att sjelf öfverbringa brefvel och
muntligen tillägga, hvad honomtycktes passande, skref Håkan ännu en
gång, men lät då förstå, att han sjelf skulle draga upp till
Vermland ocb hämnas den lidna skadan, derest icke inom irets ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
