Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”lagarne samt med flit studera dera efter den förståndsgåfva,
Her-”rea dem beskärt. Fråa kyrkobannel skulle Erkebiskopeo och
”Biskoparne, hvar inom silt stift, ega all lösa förbrytare efter af
”dem gjord bolgörelse eller gifven upprättelse. Ofvanmälta
slad-”gar och beslut skulle årligen på preslmöten uppläsas och
förklaras.” Frågan oro preslernas giftermål var således afgjord
ech derigenom en af Romerska Stolens hufvudgruudsatser för
pre-steroas lösslita ode från verlden äfven härstädes, ålminslone till
bok-stafven, befästad. Men för verkets fulländande återstod ännu ea
aooao icke mindre vigtig hufvuddel, som Kardinalen synes icke
hafva förmått genomföra eller också funnit betänkligt atl öppet
vidröra, men icke desto mindre förberedt, öfverlålande lill Romerska
Stolens omedelbara myndighet sakens fulla genomdrifvande. Och vid
pass tre år efter Skeninge mötet utfärdade Innocenlius (i
December år 1250) en i allvarliga ordalag affatlad bulla, bjudande och
befallande: ”att dädanefter alla biskopsembelen skulle tillsättas
ef-”ter kyrko-valordningens föreskrift; Konungen, landets store och
”allmogen icke ega någon rättighet, atl kalla Erkebiskop och
Biskopar eller deltaga i valet af dem, men valrätten uteslutande
”tillhöra domkapitlet, så att det erkebiskopliga och bfckopliga
em-M bet et jemte de dertill hörande gods, intägter och rättigheter ej
”af någon annan inålle tillträdas än den efter kyrkorätt af
dom-”kapitlet valde. Och till efterlefnad häraf skulle vid alla
biskopskyrkor, hvar kapitel ännu icke funnos, sådana tillsättas, bestående
”af en prelat och till det minsta fem kaniker, genom hvilka vid
”blifvande ledighet af en biskopsstol densamma i stadgad ordning
”med ny Biskop skulle förses. Hvarje lekinan eller verldslig
person förböds sträogeligen, att aCfordra Erkebiskop, Biskopar och
”öfriga prester någon tro- och huldhetsed, eller, äfven om de
”erbjada sig dertill, mottaga en sådan af dem, så mycket
mindre som i Sveriges rike de icke af Konungen eller andra
innehade några förläningar och således icke voro dera i någon måuo
”förbundna.”
317. Sålunda efter 400-årigt arbete, sedan med
Christen-domens första förkunnande i vårt land första svaga grunden lades
till Svensk kyrka, hade kyrkan äfven härstädes blifvil en makt,
sönderslitet allt, som band presterna vid verlden, och konunga*
makten fråntaget del inflytande, densamma ditintills öfvat eller
förmått öfva vid tillsättandet af de i verldsligt som andligt
hänseende vigtiga biskopsembetena. Men litl det fulla oberoende och
herravälde öfver staten, hvartill Gregorius VII ville lyfta kyrkan,
kom hon lika litet här som i de öfriga Vesterländska rikena.
Konungarne bade visserligen förlorat all rättighet till medverkan
af valen vid biskopsstolarnes besättande, men de hade såsom
statens öfverhulvaden icke låtit fråntaga sig förläniogsrätten öfver de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
