Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ride. Någon höfding, salt lill landels styrelse och försvar, om*
talas icke, så att det här sig nybildande christna samhället efter
utseende varit öfverlemnadl ål sina egna krafter, och fiiskopen i
allt varit dess öfverhufvud. Han uppbar de ulskylder, sooi
er-lades af de öfvervunna, till Chrislendomen om vånda Finoarne ej
mindre ån af de Svenska nybyggarne, efler arlen af hvarderas
näringsfång. Sitt säte hade Biskopen, man vet med visshet
icke, om ursprungligen i Nousis, hvar den helige Henriks stoft
hvilade, eller i det nära till Åbo liggande Räodämäki, hvarom i
XIII århundradet det beråltas, alt dera af Finlands Biskopar
derstädes hade sin lägerstad. Det sker en framställning lill
Romerska Stolen om nödvändigheten af domkyrkans ocb
biskopssätets förläggande från dess dåvarande mindre tjenliga ställe till
en beqvämligare ort, sedan med Christendomens tillväxt den chrisl*
na församlingen alltmer vidgat sig, och då Påfven dertill lemnar
sitt bifall (år 1229), blir det sidlända, vid Aurajoki liggande
Åbo, såsom skyddadt af rundtomkring liggande berg och backar
och troligeo åfven af en der redan tidigt anlagd borg, utsedt till
blifvande säte för Finlands Biskop. Finska kyrkan vinner mer
och mer ordning och stadga och kommer äfven i besillning af
jordagods, då frivilligt, utan våld och utan tvång, dc till
Christendomen omvända Finnar lill kyrkans underhåll öfverläto de fordom
ål afgodarne helgade lunder och jordar. Svåraste arbetet och
hårdaste kampen var med de omgifvande hednastammarne, att för
anfall af dem skydda den christna församlingen och för
Chrislendomen tillika bana våg (ill dem Sjelfva. Tavasterna hade
beständiga strider med sina östra grannar Karelarne och deras
bundsför-vandter Novgoroderna, Voterna, Ingrerna. Hemsökta i sitt land
af dem, sökte de hjelp af de i sydvest om dem varande christna;
dessa gjorde dopels mottagande af dem till vilkor för sitt bistånd,
men de, då ej mer de fruktade något, sedan fienden dragit bort,
jagade ifrån sig och med Bendtlighet bemötte de prester, som
kommo att forknnna den nya läran och genom dopet inviga dem i
den nya tron. Så finna vi Tavasterna än i förbund med
Svenskarne och de chrisna Suomerna bekriga Novgoroderna samt de
med dem förbundna stammarne vid Ladoga och Neva, än åter,
troligen dock icke ulan all skuld från de christna preslernas sida,
utöfva de förskräckligaste grymheter så mot dem som öfriga
christna, ej skonande dera af sin egen stam, soro genom det christna
dopet våndt sig från sina fäders gudar. Mycket motverkades
christna kyrkans och Svenska besittningens framsteg åfven genom
den Golllåndska och Tyska handeln, i det Östersjöstädernas
köpmän på sina färder genom Finska viken, Neva och Ladoga tillika
drefvo en art af byteshandel med de närmast derintill gränsande
Finska stammarne, och del har all sannolikhet för sig, att Björkö,
såsom deo förnämsta bland de invid kusten af del gamla Karelen sö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
