Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt denna författning gifva änno mera helgd i menniskornas ögon,
sökte och erhön Birger den Heliga Stolens stadfästelse dera. De
forntida brödraskiften, då konungafrånder, såsom de åsåmdes,
delade mellan sig förvaltningen och inkomsterna af landet (160),
voro visserligen förbi. Men de grundsatser, hvarifrån dessa
brödraskiften utgått, voro icke förgätna, och förlikades således lått med
den nya författningen. Birger, med ännu ringa kännedom om
andra länders erfarenhet, trodde väl, att bröderna båttre skulle sämjas,
når de besuto hvar för sig delar af riket, och strider derföre så mycket
mindre borde mellan dem uppkomma, när de hade ett
gemeh-samt intresse att samdrägtigt försvara mot andra; genom
sam-drägteo åter mellan dem skulle all utsigt för andra till välde
uppslråf-vande vara utestängd och riket således betryggadt för de
hädangångna tidernas strider om konungadömet. Hvad Birger
emellertid derom förordnal, huruvida han förlänat Valdemars bröder
vtssa delar af landet, och i sådant fall hvilka landskap han
tilldelat hvar af dem, derom finnes intet antecknad!. Magnus,
den andra i ordningen af Birgers söner, bär visserligen redan
under faderns lifstid namn af Hertig, men öfver hvilket landskap
säges icke; tredje sonen, Erik, kallas ännu blott Junker, och
Bengt, den yngsta, Scholaris, emedan han egnade sig åt det
andliga ståndet. Det år först i de näst efter Birger följande
lider åfven de kallas Hertigar.
330. Den år 1248 eller 1249 gjorda fredsstiftelsen
mellan Sverige och Norrige, sedermera ånnu mer befåslad genom
förmålningen mellan Birgers dotter och den unga Konung Håkan,
grundläde ett uuder Birgers hela riksföreståndarskap och ånou
långe derefter fortfarande vänskapligt förhållande mellan båda dessa
riken. Misshålligheter åter uppkommo mellan dessa riken och
Danmark. Under de åren hårförut fortfarande fiendtligheter
mellan Danmark och Lübeck hade Danska som Liibska fribytare gjort
farvattnen osäkra, öfvat Öfvervåld mot både Svenska och Norska
fortyg? plundrat köpmän och skeppare. Lübeck skyndade att
återställa fredsförhållandet med begge rikena. Men alla
uppmaningar till Danmark att ersätta den lidna skadan hade varit
fruktlösa. Vårtiden år 1252 sammanträffade Håkan och Birger Jarl
vid Göta-elf. Håkan besvärade sig öfver Danska Konungen, som
icke infunnit sig vid det möte, hvilket mellan dem varit utsatt
för uppgörande af ersättningsanspråken; Birger klagade Öfver deo
skada, Danskarne tillfogat Sverige genom rån och mord och
aldra-uiesl derigenom, att de understödi de upproriska herrarne mot
honom. Konungen och Jarlen öfverenskomrao, att inom tolf
månader utrusta hår af begge rikena, Håkan med en flotta, Jarlen
med krigsmakt till lands, nästkommande års sommar mötas vid
Göta-elf och då i förening med hvarandra angripa Danmark. Båda
infunno sig på bestämd tid. Håkan lade med sin flotta till vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
