Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333* Birgers fridslagar bilda första steget af öfvergångea
från deo enskilta håmndråtten till statens straffande makt.
Förbrytelser mot den allmänna friden och säkerheten blifva ansedda
svårare såsom brott mot den af Konungen besvurna allmänna
landsfriden, derföre jemte de förut vanliga försoningsböterna
serskilt hög fridsbot måste erläggas lill Konungen. Friden utgår nu
inindre från rältssamfunden Sjelfva än från Konungen såsom dess
bögsta allmänna vårdare. Den allmänna samfundsförfattningen
antager i strängare och fullare måit karakteren af ett under kon*
oogamakiens skydd stående stort fridsförbund.
334. Kyrkan genom sin lära, alt i hvarje menniska fira
Gods afbild, arbetade från Christendomens första lider öfverallt på
tråldomens mildrande och afskaffande, och föregick äfven sjelf i
föredömet häraf genom slafvars friköpande och frigifvande.
Bruket af trålar grep emellertid, såsom i de Homerska och
Germa-niska rikeoa, så åfven här för mycket djupt in i författningen,
eganderätten och hela det forntida hushållningssättet, att
detsamma på en gång kunde upphåfvas eller afskaffas (172—173),
deraf vi ock hitinlills varseblifva föga eller inga spår af
tråldoms-bandets lossande. Men lill kyrkans tysta arbete och
Christendo-mens verkan i denna väg kunna vi sluta af träldomens
småningom aftagande och omsider slutliga upphäfvande i tiderna icke
långt härefter utan tecken af några brytningar till följd deraf i
samhällskroppen eller den allmänna och enskilta hushållningen.
En början, vål eu ringa, men dock de första laga åtgärder
hår-utinnan framle sig i Birger Jarls lagstiftelser. Han gaf lag mot
gåftrålar, såsom de kallades, hvilka sjelfvilligt gåfvo sig till trålar:
ingen Svensk man skulle vara Svensk mans trål. Gäfträlar voro
de mest föraktade. Så mycket lättare kunde lag stiftas deremot.
Men längre vågade lagstiftaren ännu icke gå. Det var åfven
gammal eller genom tiden uppkommen sed, att då målseganden tog
mindre böter, ån honom efter lag tillhörde, eller han helt och
hållet eftergaf desamma, ansågos Konungen och häradet åfven
hafva förlorat rått till sina andelar deraf. Sålunda kunde genom
un-derslef från målsegandens sida både Konungen och häradet gå
miste om sin rått. Mot detta missbruk stiftade Birger den lag,
atl målseganden vål knnde göra af sin rått hvad han ville, meo
som ingen egde en annans lott eller rått att förverka, så skulle,
ehvad målseganden eftergaf de honom tillkommande böter eller
icke, den bölfålde icke dess mindre göra Konungen och hftradet
fullan rätt. Från Birger utgick åfven den första lagstiftelse till
afskaffande af jernbörden eller de så kallade Gtidsdomarne, såsom
till sitt ursprung härstammande från hedeJidomen och i sig Sjelfva
ett vanskligt medel till sanningens utletande, för hvilket ändamål
han föreskref ett annat, lagenligare förfaringssätt. Vi spörja
öfverallt ett bemödande af Birger, att föra samhället fram lill ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
