Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
böttes derför). Magnus lät genast gripa Lagman Algot jemte
hans son Rörik och insätta dem båda i fängelse; Carl, Bengt och
Peter, alla söner af Algot och bröder till Folke, räddade sig med
flykten undan till Norrige. Detta gör troligt, att Folkes både
fader och bröder varit alla delaktiga i hans företag i så måtto, att
de varit samrådande derom och understödt detsamma. Man hade
sett sådana bragder utförda i tiderna näst förut, då Sune Folkeson
ur sjelfva klostret bortröfvade Konung Sverker II:s dotter, och
Östgöta-lagmannen Laurentius äfven föröfvade ett likartadt dåd.
Men stränga lagar voro sedan denna tid stiftade mot qvinnorån,
och på thronen satt nu Magnus Ladulås. Värdigheten af
Lag man fredade icke Algot Bryniolfsson, värdigheten af riddare icke
hans son Rörik, värdigheten af Konungens Kansler icke hans
andra son Peter; här hjelple öfverhufvud icke Algotska slägtens
stora anseende, icke heller dess skyldskap med sjelfva
konungahuset. Äfven Biskop Bryniolf i Skara sväfvade oaktadt sin höga
presterliga värdighet i sådan fara, att han för sin säkerhet flydde
undan till Östergötland och der dolde sig i Alvastra kloster, till
dess genom underhandlingar han blef åter med Konungen
försonad. Men innan detta vanns, måste Biskopen underkasta sig
en sträng förpligtelse till hörsamhet och trohet, skriftligen
förbindande sig, att aldrig, hvarken genom råd eller handlingar,
hemligen eller uppenbarligen företaga något mot Konungen sjelf
eller mot hans barn, men fastmer af all sin förmåga främja deras
bästa, och för det fall han i något stycke bröte mot denna af
honom uthändigade förbindelse, skulle Erkebiskopen ega rätt att
öfver honom afkunna kyrkans bann. Detta föregick i slutet af
år 1288, och det följande året erhöllo Lagman Algot och hans
son Rörik åter sin frihet. Men från denna tid beklädde Algot
ej mer lagmansembetet. Carl, troligen i förlitande derpå, att
genom hans fader Algots och hans broder Röriks frigifvelse ur
fängelset, och sedan Bryniolf återkommit till sin biskopsstol, hela
saken nu vore bilagd, vände från Norrige dristigt åter tillbaka
till Sverige; men då han kom utan erhållen lejd, och såsom
sådan efter edsöreslagen var fogelfri, helst han äfven varit den,
som biträdt sin broder i qvinnorånet, blef han genast gripen och
år 1290 afrättad. Då flydde Rörik, hans broder, öfver till
Norrige och slutade der sina dagar.
364. Magnus sträckte äfven sin uppmärksamhet till
Gottland och bragte denna ö i en närmare och fastare förbindelse
med riket, än som i tiderna förut egt rum. Till Svea-konungen
hade Gottlänningarne af ålder årligen i skatt betalt 60 marker
silfver samt dessutom varit förbundna till ledung med 7 krigsskepp de
år, Konungen inom bestämd tid genom bref eller vissa sändebud
påböd utrustning till härfärd, då Gottlänningarne emellertid, om de
ville, kunde lösa sig från härfärden med 40 marker penningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
