Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den tillväxande odlingen föregående förändringar i
samhällsförhållandena och nya med deo christna läran uppkommande seder
och bruk många saker tagit eti annat skick , hvadan * såsom
tidd-krafvet det påfordrade, nya räOsstadgar tid efter annan
tillkommit, ocb stort behbf gjordes al en ny lagsamling, ”Ehuru mycken
"vårdnad gammal leg värd är,” lyda orden i kongl. stadfästelsen
af de omarbetade Uplaads- och Södermannalagarne, ”sker dock
”sttndom så, ätt laga stadgar, som förut skipade varit, måste
om-”sfcifiast till att rätta o o da mäns sed och efter billighet slita
tvi-”ster 4»än emellan; ty ^llt som tiden framlöper, och män falla
”ifrån, och aodra födas, så förändras mänoers saminanvaro, och
”händer, att under en lång tid inånga nya fall inträffa; kommer
”ook härtill, att i ga to la lagar somt är med få, korta ord sagdt
”ooh icte så ljusligen som feehöfdes.” Vestgöta-lagmannen Eskil
Iräde efterforskal och begrundat Lumbers och andra gamla lagar,
upptifvat de forntida, nyttiga lagseder och i ett helt ordnat de för
tiden lämpliga laga sfatfgar (168,308). Bebyggarne af de trenne
Upländska Folk länderna klagade, att i deras gamla lag ”åtskilligt
”ej var alldeles billigt och tungt att ålila > annat åter mörkt och
6vårt att förstå.” Folkländerna bildade bufvudsätet for rikets
styrelse, Tiunda-lagmannen var den förnämste af Lagmännen, och
vid sig företeénde skiljaktigheter mellan de andra lagarne skulle
13plands Lag rådfrågas och de öfriga Lagmännen rådföra sig med
Tionda-lagmannen. En efter det varande rättstillståndet lämpad
ny utarbetning af Folk ländernas ga mla lag var derföre så mycket
behöfligare. En ättstor och högt ansedd man, Birger
Persson, dåvarande TiuBda-lagmans framförde på alla deras vägnar,
som bygde och bodde i de tre Folklanden, ioför konungatbro»
nen deras enhälliga bön och begäran, att olägenheterna af deras
gamla lag måtte undanrödjas och bot skaffas å bristerna deri. Den
i Konungens namn styrande riksföreståndaren, sedan ban tagit
detta vigtiga ärende i samvetsgrann! öfvervägande, uppdrog
Tiunda-lagmannen, alt med de förståndigaste män från hvarje af de tre
Folklanden granneligen efter forska och begrunda, hvad gammal lag
vore och hvad i ny skulle skipas och sammansättas, delta
emellertid så, att ej borde gammal lag utan grund och skål omskiftas
och ej ny obehöfligen mot skål och rått tillskapas. Birger
Persson utsåg till det vigtiga värfvet en serskill nämnd, sammansatt
af män från kyrkan och riddarslåndel, af sjelfständiga, bolfasta
jordegare och de kunnigaste af ortens domare. Tiden hade alstrat
serskilta samhällsklasser, och man fann billigt, alt medlemmar
af hvar ntaf dem samfält med hvarandra till bevakande af hvar
och ens rätt deltogo i stiflelsen af lagar, som skulle bilda
grundvalen för deras sammanlefnad och samhälliga förhållanden. Sitt
uppdrag utförde den sålunda sammankallade nämnden på det sätt,
alt aif de lagar, h va rom Folkländernas inbyggare i gamla, obekanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
