- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Andra delen. Medeltiden /
460

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lider blifvit ense, de billiga och de, som icke syntes strida mot
Christendomen, foriblefvo beståndande; man tilläde det, som för
hedningen var okåudt och i hans lagsamling icke kunde finnas;
man åfven iakttog och i lagen införde förfådrens, Erik den
Heliges, Birger Jarls och Konung Magni lagstiftelser samt hvad för
öfrigt mao med afseende på tidens kraf af eget förstånd, efter
mogen öfverlåggning och med visa måns samtycke funne behof
vara att lagstifta. Sedan sålunda allt med sorgfällighet var
skår-skådadt, öfvertänkt och i ett hett sammanfogadt, lyste man det oya
lagverket på tinget, det vill såga, man upplåste det i alla de måns
åhöranden, som lagen angick. Endrågteligen ocb utån genmåle
blef densamma af alla vedertagen. Då infunno sig vid
konunga-thronen de mån, som i nåmnden sotit till lagverkets utarbetande,
redogjorde för sitt arbete, huru de detsamma utfört och huru af
samtliga Folklånderna på allmånt ting den nya lagen var
enhälligt anlagen. Derpå följde kongliga stadfåstelsen å densamma lill
evårdlig efterrättelse. Detta skedde år 1296.

370. Så tillkommen, är Uplandslagen den första med konglig
stadfästelse försedda lag, i det Konungen tillkom sista afgörande
rösteo i bekräftelsen deraf, hvarigenom och af bvad för öfrigt der
bestämmes om domares tillsättande man ser bilda sig ett
förhållande, hvarifrån som följd utgår, atl både lagstiftelse och
råttski-pelse betraktas som utflöden af statsmakten, då i forngammal lid
deremot rättsbildningen lill form och väsende var så nära
förknippad med råttskipelsen, att de så lill sägande sammansmälte
med hvarandra, i det vid alla förekommande mål, hvaröfver etl
lagstadgande saknades eller hvartill de förut varande lagbuden icke
kunde lämpas, Lagmannens utslag och domar i sådana fall
blefvo lag eller lades lill lagen och denna sålunda fortbildades. Men
fortfarande gålde emellertid som regel den grundsats, att ingen
lag kuode stiftas ntan deras samtycke, hvilkas rättsförhållande den
faststålde eller ordnade. Hvad i denna våg hade tillkommit,
serdeles genom Birger Jarl och hans son Konung Magnus, var i sig
sjelft mindre ett nytt lagstiftande ån etl stråfvande, att gifva en
rättslig grundval åt det varande tillståndet, sådant det hade bildat
sig under förra tidernas oroligheter, samt undanrödja de under
dessa uppväxta ootdningar. Lagsliflelsen tillkom icke heller nu
Konungen i den mening, att folkets rättsförhållanden och
rätts-sedvänjor af honom egenmäktigt kunde bestämmas, förändras
eller omstörtas, utan fastmer alt de skulle vara säkrare, mer
tryggade genom den lagbefåstande och lagvårdaode konungamakten.
Derföre Konungen åfven vid stadfåstelsen af Uplands nu
omarbetade lag bjuder och befaller alla dem, som bygga och bo i de
tre Folklanden, att så kärt dem vore alt vara omhågnade af
konungamakten och ej hemsökas af dess straffande hand, de icke
måtte lita till några andra lagar, men endasl och allenast till den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/2/0192.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free