- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Andra delen. Medeltiden /
471

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”före att de bistått sin Konung mot dem.” Detta skedde S:t
Sigfrids dag den 15 Februari år 1305. Sedan bade Konungarne
Birger ocb Håkan ett möte med b varandra på G ull bergsed, då
vän-skapen och freden mellan Sverige och Norrige åter förnyades,

389* Hertigarne slölo inom sig harmen öfver utgången
af Kålsäters dagtingan ocb sökte med försåtlig vänskap under ma*
sken af broderlig kärlek och tillgifvenhel föra den svage Birger
på den tanken, att Thorkel Knutsson var upphofvet Ull hela deo
missämja, som hade uppkommit mellan dem. Han visserligen
äfven var det ledande bufvudel vid förhandlingarne i Aranäs ocb
den försäkran, som der aflördrades Hertigarne; efter hans råd och
genom hans åtgärder som rikets Marsk skedde likaledes det
kraftiga motstånd, som från Konungens sida mötte dem i deras
fiendtliga, krigiska företag och såsom följd deraf den slutliga dagtingan,
de måste underkasta sig; Hertigaroe ålerQogo väl sina gods och
hertigdömen, men ånnu hade Erik icke blifvit återinsatt i
besittningen af Nyköpings slott, och troligen var detta ännu ett verk
af Thorkel Knntsson, som kanske funnit betänkligt, atl till honom
återställa delta fasta slott, innan man vissare försäkrat sig om
Her-tigarnes trohet. De faltade till honom ett fruklansvärdl bal.
Bekännelsen i Kålsäler af deras förbrytelser mot Konungen och det
besvurna heliga löftet om framtida obrottslig trohet bade icke
för-qväft deras herrsklystnad. Men intet var för dem alt hoppas
eller vinna, så långe Thorkel Knutsson slod vid Konungens sida
och ledde haos handlingar. De fruktade hans anseende och haos
vaksamhet. Deslo djupare rotade sig i deras sjål agget, halet mot
honom. De visste äfven så vinna Konungen, att de gjorde honom
misstroende mot den man, som var enda och säkraste stödet för hans
thron. Birgers svaga själ var icke mäktig att motstå fremmande
inflytelser, eller hans förstånd nog skarpsinnigt atl genomskåda
brödernas trolösa afsigter. Han lät intala sig, att Thorkel
Knuts-son genom sina elaka råd förledl honom till ovisa handlingar,
han tåndt tvedrägtsfacklan mellan honom och hans bröder, han
äfven vållat oenigheten mellan honom och presterskapel, han
genom sina rådslag och handlingar varit roten till allt det onda som
skedde. Väl visste Konungen äfven med sig sjelf, att han af
Thorkel Knutsson varit slyrd i alla vigligare saker. Så mycket
lättare, i den dager dessa nu framsiäldes, vann de nu så tillgifna
brödernas tal insteg hos honom.

390. Thorkel Knutsson varnades. Hans vänner fruktade
för honom. Hao åter visste intet ondt med sig. ”Jag ville,”
sade han ”att jag så hade tjent Gud, som jag hafver tjenl
Kon-”ungen.” Han salt på sin gård Lena i Vestergötland, då
Konungen, åtföljd af sina bröder Erik och Valdemar samt andra
riddare ocb svenner, kom på gården inridande, nu ej som gästvän,
men som anklagare och straffare, och ej aktande lill den gamles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/2/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free