Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lofningen med Sofia af Werle; de praktfulla tillredelserna ocb stora
omkostnader vid Hertigarnes förmålning; deras fårder tid efter annan
utom landet, ån till Danmark och Norrige ån lill lånderna på andra
sidan om Östersjön; deras förskrifningar på upptagna lån så inom
som utom landet; deras stora, af utlänningar omgifna hof samt
benägenhet till prakt och ståt och slösande frikostighet, de håraf
år från år ökade och växande behofven kunde icke bestridas
ensamt af de laga ingälderna, men måste fyllas genom
utomordentliga pålagor. Och nära alla åren igenom med och ifrån året 1310
finnas urtima gärder varit af Hertigarne ulskrifna och uppburna
under namn af mark- och örtugsgäld. Man har åtskilliga
upp-bördslängder ånnu qvar öfver den år 1312 ulskrifna och
uppburna markgården, och dessa visa, alt endast för 6 socknar
denna gärd uppgick lill nära 100 marker silfver och lill lika belopp
för fyra andra socknar. Hertigarnes dessutom beståodiga färder
genom landet med stort följe ökade ännu mer bördan för
allmogen, som dervid betungades med gästning. Icke heller kyrkan
skonades. Till våra lider finnes bevarad en förteckning öfver de
af Upsala domkyrkas gods i Tiunda- och Altundaland af Hertig
Valdemar indrifna gårder, uppgående dessa lill något öfver 572
mark penningar, dessutom 7 låsier korn, nära 6 läster råg och
877 lispnnd smör. Hertig Valdemar äfven indrog för hela tre
år, från 1315 lill 1318, kanikiionden af Tiunda- och
Atlunda-land för det vid Upsala kyrka tjenande presterskapet.
403* Såsom Hertigarnes, voro äfven Birgers inkomster
genom de från hans del af riket utgående laga utskylder icke
svarande mot behofven (Birger hade nemligen efler det i
Helsingborg år 1310 upprättade fredsfördraget återkommit lill riket). Han
likaledes upptog lån ocb sökte derjemle genom påläggande af
förökad skalt att afhjelpa sin nöd. 1 delta afseende kastade han sina
första blickar på Gotlland såsom genom sin handel den rikaste
delen af hans rike ocb minst betungadt af de föregående
krigsorolig-heterna. Golllänningarne, beropande sig på sina friheter och sina
med förra Konungar ingångna fördrag (364), vägrade. Birger
drog med en krigshop öfver till Gotlland, att med vapenmakt
tvinga de motslråfviga. Det kom mellan Gottlånningarne ocb
Kon-uogens folk till en hård och blodig strid. Segern ulföll för
bönderna, och Birger sjelf, tillfångatagen i ett gärde under en hassel-
till aflöning för det fremmande krigsfolket; de grander, hvarefter
denna hjelp eller nya gärd skulle nig!, bestämdes sålunda, atl
hvilkens förmögenhet i räntor eller afkastning af dess egendom
uppgick lill 9 marker, skulle erlägga en mark, en half mark åter den,
som bade 6 marker, efter samma förhållande 2 öre den, som icke
hade mer än 3 marker, och elt öre alla sidana, som endast hade 12 öre;
äfven kyrkors och klosters landbönder skulle efter samma måttstock
i garden deltaga lika med landeU öfriga inbyggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
