Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stridsplatsen, rådfulla, dristiga, företagsamma, & alla årender vål
förfarna, hade, utom konungadöme!, vunnit allt, hvad af dein
kunde vinnas; deras ”hertuga välde” omfattade nu mer ån hålften af
riket; de besuto derjemle norra Halland som ärftligt lån, och Hertig
Erik i närmaste förbund med Norrige, hade för sig och sina
efterkommande utsigt på ett konungarike. Inom sina andelar af
riket styrde och handlade Hertigarne med full landsherrlig makt
ocb myndighet. De siodo till Konungen i afseende på den inre
förvaltningen i ett sä oberoende förhållande, att eburu han af
dem kallades rikets Konung och som sådan erkändes af dem, de
likväl Sjelfva som Konungar, väl utan konunganamn, men med
full, sjelfständig konungamakt styrde öfver sina herligdömen, så
att icke ett spår finnes, att Birger i egenskap af landets högsta
öfverherre haft något del ringaste att föreskrifva, påbjuda eller
befalla inom de Hertigarne tillhörande landskap. De uppbära alla
af dessa utgående, Konungen eljest tillkommande skatter, och
såsom det synes, åfven de böter, som voro Konongens ensak eller
tillföllo honom ensamt. De äfven pålägga utomordentliga gårder,
skipa rått och lag med högsia makt, stänga åfven för Konungen
sim slott och fästen och förbjuda sina befallningshafvaode, att
upplåta dem åt någon annan ån ål Hertigarne Sjelfva eller deras
arfviogar. Likasom Konungen hade äfven de sin Drots, sin Marsk
och sina rådsherrar, och sAsom i Kouungens råd suto Lagmän
och Biskopar, så åfven i Hertigarnes. De underhalla
förbindelser, ingå förbund med fremmande Furstar; de bevU}a och
stadfasta för fremmande handelsstäder inom sina landområden samma
fri- och rättigheter, som af förra Konungar varit dem förlåota; de
åfven tilldela detn nya. De öfverhufvud ensama bjuda och
befalla, utöfvande inom sin del af riket landsherremakten i höa re
mått, än som tillkom de hertigliga innehafvarne af furstendömen
i någotdera af de öfriga grannrikena.
40». Hårdast drabbade följderna af rikets delning och
ser-skilta styrande hof de skaltdragande menigheterna, öcb delta
synnerligast i de Hertigarne tillhörande delar af riket. Underhållet
och solden för de lejda, fremmande trupperna under krigen med
Danmark och Norrige *); försoningsböterna för den upphåfda för-
*) Den gftrd, som utskrefs till underhållet och försvaret af Stockholms
slott (398) bestämdes sålunda, att af hvarje hamn skulle utgöras
en god ko eller annat deremot svarande nötkreatur, 6 lispund llä*k
och 3 lisp. smör, hvarje honde dessutom tillskjuta en spann malt,
en spann kornmjöl, ett höns och tvenne bönder tillsamman en gås.
En annan kort der för ul påbuden gärd skulle på samma gång äfven
afbördas, nemligen af sex bönder tillhopa ett godt nötkreatur och
en spann råg af hvarje bonde. Dessa gärder voro knappt
ulgjor-da, då af Hertigarne utskrefs (den 20 Decemb. 1309) en ny gärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
