Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
407. Emellertid hvålfde sig mörka anläggningar inom
konungaborgen. Man ville se Hertigarne or vägen röjda. Det år
icke med visshet kändt, från hvilken första tanken på det hemska
dådet upprunnit. Misslankarne hvila på Drottningen och Johan
Brunke. Konungen var lält vunnen. Sjelf utan eget råd, valde
och följde han helst det dåligaste. Hertigarne logo vägen öfver
Stockholm. Framkomna till Svärta, icke långt från Nyköping,
möttes de af en ung riddare, som varnade dem, all icke bada
tillsamman rida fram till slottet till gästning, emedan ofärd der
väntade dem. Valdemar upptog varningen illa och svarade med
vrede, att förr än något sådant skedde, skulle flera komma alt
hänga; höras nu, tilläde han, alla dagar många, som vilja lägga
ondt mellan oss bröder. Från Svärta, der Hertigarne varit
sinnade taga natlherberge, hade allt blifvit bortfördt, så att de
funno der intet, hvarken kost eller aonat, men motlogos
deremot af en Konungens riddare, som i hans och
Droltoin-gens namn helsade dem välkomna, sade dem, huru
efterlängtade de voro och huru ogerna Konungen och Drottningen såge,
alt de annorstädes än hos dera ville taga natlherberge.
Hertigarne ville icke visa misstroende, förlitade på sitt manstarka följe
och redo friskt in till staden. Konungen gick ut emot dem,
helsade dem med fridskyss, tog hvar af dem i haud, och ledde dem
så, en på hvardera sidan om sig, upp till borgen. Siora
väl-komsts-, kärleks- och vänskapsbetygelser. Allt andades glädje ocb
fröjd. Man såg aldrig Drottningen så glad. Mjöd och vin
sparades icke. Tunga af drycken leronade Hertigarne ärvensom
deras riddare och män alla tankar på försigtigbel å sido, uppmärk*
sammade intet, fattade inga misstankar. Det sades, atl rum icke
vore på borgen for Hertigarnes riddare. Ingen akt gafs derpå.
Hertigarne fördes in i sitt sofrum. Deras riddare och svenner
ledsagades ned lill staden, all der intaga hvar och en sitt
her-berge; Johan Brunke slod sjelf vid borgporlen och lät, sedan
Her-tigarnes män alla roangrant voro utgångna, omsorgsfullt tillstänga
samt säkert och väl tillbomma porten. Nu hade man Hertigarne
i sitt våld. Konungens tjenare, manade att väpna sig, stodo
färdiga lill tjenst. Konungen kallade lill sig en riddare af namo
Knut, uppdagade sitt anslag mot Hertigarne, i det nu vore lält
att fånga dem, och uppdrog åt honom verkels utförande.
Riddaren ej blott vägrade sio handräckning, men åfven afrådde
Konungen från den skamliga gerningen, emedan intet godt deraf måude
komma.>( Birger vred, vände sig till tvenne andra Svenska
riddare. Äfven de vägrade. Anslagets utförande blef då uppdraget
ål en af de vid Konungens hof varande utländska herrar. Han
med den väpnade skaran med bloss i händerna bröt in i Hertigarnes
rum. Valdemar vaknade vid den tunga dörrens omakliga uppgående,
kastade en rock öfver sig, slog under sig den närmast till honom ståen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
