Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de ocb ropade på hjefp af sto broder. Erik, mer besinningsfull, såg,
alt hår allt motstå od var fruktlöst, hejdade sin broder, och båda
gåfvo sig villigt lill fånga. Birger kom in med stirrande ögon
och frågade dem. om de mindes Håluna-leken; denna leken nu
skulle ej blifva mildare. Hertigarne med bundna händer
insper-rades i etl torn. Medan delta under nattens timmar föregick
inom borgen, drog Johan Brunke med andra utländska mån i
Konungens tjensl jemte en väpnad hop fjeoare med bloss i
händerna ned till staden alt bemåktiga sig Heriigarnes mäo. Det
var ett lålt verk atl fånga de, hvar inom sitt herberge, i djup
sömn liggande, obevärade riddarne och svennerna. Fångna, fördes
de upp till borgen. Riddarne insattes i tornen, svennerna låstes
fast i stockar. Konungens glädje öfver det fullbordade anslaget
var öfverstor. Han slog händerna tillsamman, välsignade
Drottningen, tackade Brunke, skickade sig i ord och åthäfvor, såsom
förståndet hade vikit från honom, fröjdande sig, att han nu hade
Sveriges rike i sin hand. En riddare yttrade dervid dock den
fruktan, att ånnu månde mycket återstå, och fara vårdt att allt
brusie.
4108* Birger åter trodde annat icke återstå för sig, ån
att såtta sig i besittning af Heriigarnes slott och borgar. Han
skyndade alt genom öfverraskning bemåktiga sig Slockholm, såsom
af alla den nårmasle och för honom äfven den vigtigaste siad. Meo
ryktet om det öde, som öfvergått Hertigarne på Nyköpingshns,
hade redan hnnnil fram till Stockholm före Konungen. Han ville
från sidan af Norrmalm inrycka i staden, men fann bron
uppvindad; borgerskapet väpnade sig, gjorde etl utfall, och
Konungen, med sill härfölje drifven på flykten, vände i hast åter
tillbaka till Nyköping. Ryktet spridde sig öfver hela landet om
Her-tigarnes fångenskap och satte alla deras män och vänner i
rörelse. Ju ringare aktad den svage, dådlöse Birger var, såsom
hvarken älskad eller fruktad, desto djrrpare gr epos menniskornas
sinnen af de unga, raska, ridderliga Furstarnes öde. Det växande
ryktet förstorade deras fara, deras nöd, deras hårda behandling.
Matts Kettilmundsson väpnade Vestgöterna,
Tiunda-lagman-nen Birger Persson Upplånningarne, och i Småland samlade
höfvidsmannen på Kalmare slott Carl El in te son eller Helenas*
son (Sparre) folk tillhopa. Alla satte sig i rörelse mot
Nyköping. Då kom skräck öfver Birger. Han förtrodde borgeos
försvar och fåogarnes bevakande till en Lifländsk riddare af namn
Ch rist ier n Scherbeck, men sjelf med sin gemål, sitt hof och
Johan Brunke drog han sig undan till Stegeborg i försla dagame
af året 1318, sedan han, såsom det säges, kastat i ån nycklarne
till Hertigarnes fängelse. Från Stegeborg sande han bud med
bref lill Danmark till sin dervarande son Magnus att
hemkomma till sin faders ocb kronans försvar. Han äfven anhöll hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
