Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver de voro satta till föreståndare, hvaraf det landområde, eo
tjensteman bade uoder sitt föreståndarskap, blef kalladt län,
emedan det som förlåning innehades, det enda sätt man i dessa tider
kände att aflöna tjenslemän. Om Vestergötland vet man, atl det
varit indeladl i 8 fögderier eller så kallade bo, hvartdera omfattande
flera härad (med undantag af det stora häradet Vadsbo, som
utgjorde ett bo för sig) och troligen utgörande ett län med ett af
de 8 der belägna Upsala ödesgodsen till hufvudsäte (170).
Förhållandet dermed i de öfriga landskapen känna vi icke, och det
har troligen varit olika i olika landskap. Länsherre kallades
öfverhufvud en sådan, som innehade elt större län eller det högre
inseendet öfver flera härad, Länsman deremot (åfven kallad
Konungs Sok na re såsom bevakare och utsökare af Konungens rått ocb
de honom tillkommande böter) den, hvars embetsverksamhet var
inskränkt inom ett lån eller också var såsom lägre tjensteman
underordnad den öfver häradet satta Lånsherrn. Namn ocb värdighet
af Folklandsherrar, Landsherrar, Konungsarar buro
åter de, hvilka, efter Jarlarnes försvinnande, Konungen dels salte till
alyresmån öfver ett landskap, att inom detsamma på hans vägnar
utöfva bögsla tillsynen och verkställande makten, dels för tillfället
ntsånde, att såsom ombud på hans vägnar hålla ting med
allmogen och döma konungsdora, och såsom sådana bildade i
embels-ma no akedjan en länk mellan Konungen och Länsmannen. Med
samhällets utveckling har kretsen vidgat sig för konuogamaklens
verksamhet och framkallat behofvet af flerlaligare tjenslemän än
i det forntida enkla samhällstillståndet, då allt så liU sägande
styrde sig sjelft, och Konungens förnämsta omsorg var alt värna
landet för fiendtliga anfall, slröfverier och härjningar.
410. En annan del af de Konungen tjenande och af
honom beroende mån utgjordes af dem, som egentligen hörde till
hans hof, ocb af dessa de vigtigaste och framför alla mest aktade
voro de, som hade högsta inseendet öfver samt förvaltningen och
vården om allt, hvad som hörde (ill kooungahuset; en sådan var
Stallaren, sedermera kallad Marsk, Marskalk (af
fornger-maniska mar, march, håst, i synnerhet stridshäst, ocb schalk,
skalk, dräng, ijenare), som i äldre tider hade nppsigten Öfver
stallet och i sådan egenskap var höfding öfver Konungens
hustrupper, emedan alla färder skedde till håst; en sådan äfven
Drotset, hvilken urspruogligen var styresman för hela den inre
bofför val t ningen, och som genom beskaffenheten i dessa tider af
den stora, vidlyftiga hofhållniogen, då Konungarne icke hade
någon stadigvaraude bostad, men drogo med sitt hof omkring i riket
till sina gårdar från det ena landskapet till det andra, hade en
omfattande verkningskrets. Genom den ställning, dessa tjenstemån
intogo vid Konungens hof, kommo de i tidens lopp till ett stort
inflytande på de allmänna angelägenheterna, mindre genom sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
