Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller någon lid uppehöll sig på en ort, kallade han till sig flera
eller färre af dervarande eller närmast derintill boende mån af sitt
råd, och skedde vål då, att åfven andra, af serskilta anledningar
tillslådesvarande, ansedda min samfålt med rådet deltogo i
öfver-låggningarne. Sitt hela råd kallade Konungen tillsamman blott i
vigtigare fall. Hurn vidt åter och i bvad målto Konungen ville
följa sina rådgifvares råd, berodde af honom sjelf, af hans egen
urskilning och hans egen personliga kralt; sjelf han äfven
ulnåm-ner dem, flera eller färre, efter eget godlfinnande. Från Konnng
Magnus Ladulåses tid hafva Lagmän åfven varit intagna i rådet,
och Tiunda-lagmannen bår i Konung Birgers stadfästelse på
Up-landslagen namn af Konungens trotjensteman (”/ro thicenistu
man"). Såsom Kanslerer åter togo Biskopar redan tidigt inträde
i Konungens råd, och serdeles under Konung Magni tid vid alla
vigtigare öfverläggningar och besluts fattande finna vi större
delen af dem hafva varit närvarande, deltagit i besluten, bevittnat
och beseglat konungabrefven. Äfven andra af det högre
prester-skapet förekomma bland Konnngens lådsherrar. Deraf att
pre-sterskapet utgjorde ett nära oberoende samfund för sig under ett
fremmande öfverhufvud, var de andliga fädernas upptagande i
rådet så mycket nödvändigare, som detta var enda medlet att sätta
dem i närmare samband med konungamakten, och delta så mycket
behöfligare i anseende lill deras stora inflytande på folket.
491. Så vål rådsembetet som öfverhufvud alla högre
embeten vid riksstyrelsen och hofvet bekläddes af de åttborna, från
ålder storfrejdade slågterna. De trådde genom frålserusttjensten
i elt alldeles nytt förhållande så till Konungen som till folket.
De hade blifvit hofmån, nemligen räknade till hofmanna-klassen
lika med dem, som innehade konungatjenet, och ansågos således
som Konungens mån, åfven utan att de innehade någon
Ijenste-befattning (356). En Konungens man, en tjensteman, en
hof-man, betraktades efler den fornlida författningen som Konungens
enskilta tjenare, derföre Landskapslagame icke tillerkänna honom,
såsom ej varande en man för sig, lika rättigheter i det allmänna
med de sjelfständiga odalmännen (353). Men deruti föregår en
förvandling, då frälsemännen genom den gemensamma
vapenljen-sten sammansmälta med den tjenande hofmannaklassen och bära
det med denna gemensamma uamnet af hofmån. Det biidar sig
genom vapentjensten till häst ett krigarståud, som hade del
krigiska yrket till sin bestämmelse och såsom derigenom frälst från
skatt får namn af frälsestånd. Adladt genom frålsel och det
krigiska yrket, som ensamt gaf åra, vinner delta stånd den
betydenhet, att i författningen tillerkånnes delsamma i allmänna värf
jemnlika rättigheter med bönderna, men från dessa afsöodradt
tom ett serskilt stånd. ’”Half Nampden af bondorn oc half af
”fraelsishionum” — "Sex Hoffmån ok sex Bönder” — ”Sex af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
