Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ech ång borde öfverlåtas til) kyrko- eller prestbol *), ocb de
stadga, att böoderna i socknen för densamma skulle utgöra alla
skatter och gärder, emedan kyrko- eller prestbolet ej borde vara
betungad! af några ulskylder, utan lika frålst som Konungens
Upsala öde: för den jord åter, som kyrkan egde derutöfver,
drabbade skattebördorna ej bönderna, men kyrkan sjelf, så att hon
ensam hade deraf att bära hela tungan, deresl Konungen icke
frigjorde densamma. Serskilta rättigheter tillkommo dessutom
pre-slerna för alla (med undantag af den allmäuna gudstjensten) af
dem förrättade preslerliga handlingar, och åfven deröfver meddela
Landskapslagarne bestämda föreskrifter, huru mycket skulle gifvas
presterskapet för dop, för trolofniogar, brudvigsel, jordfästningar,
kyrkoinvigningar, hvarjemte bestämmas de dagar, då presten egde
att få offer af ”boodum ok husfrum.” Dessa kyrkan alla
tillfly-tande rättigheter, gods och inkomster förvårfvades af benne på
fridsam våg. Biskoparne försummade icke att bevaka kyrkans
fördelar, och de öfvade en stor verksamhet i det allmänna, äfven
genom goda, vålgöraode stiftelser, men spår till någon annan del
från deras sida än medlande och försonande i de föregående
tidernas oroligheter röja sig icke. Strider sådana som i Danmark
och Norrige mellan den andliga och verldsliga makten äro till
denna tid för våra häfder okända. Konungarne läto kyrkan rått
vederfaras i allt, hvad henne med råtta tillkom, men togo på
andra sidan sin konungamakt i akt såsom högsta skipare af lag och lält,
högsta vårdare och upprätthållare af friden och ordningen i landet;
del åfven heter i våra Landskapslagar: ”All» sladhi (allestädes)
”thaer Biskupaer will aei boodae raet giörae, thaer a (eger) bonde
”fore sin Kununk komas.” Menigheterna läto icke heller fråntaga
sig sin rått, alt Sjelfva välja sin själasörjare eller dock så mycket
medverka i valet af honom, atl mot församlingarnes vilja ingen kunde
dem påtvingas **); Sjelfva utsågo de bland sig aklade, redbara
’) Efier Östg. och Vestmannalagarne si stor åkervidd, att p! ena
hälften deraf 12 tunnor säd kunde sås, under det andra hälften
låge i trttde, samt Ing med afkastning af 12 till 24 lass bö; de
öfriga Landskapslagarne bestämma deröfver olika i så måtto, alt de
anslå dertill dels mark-, dels halfraarksland (Om markland, se 425).
**) Sättet derutinnan dock nSgot olika i de serskilta landskapen, idet
antingen flesta rösterna åtgjorde, eller bönderna valde p! trenne
och Biskopen af dessa utsig den, som honom tjenligast syntes,
eller Biskopen föreslog trenne och församlingen valde en af dem,
eller då församlingen ej kunde åsttmjas om valet, detta
öfverlem-nades till Biskopen. Rättigheten för enskilt man, som bygt kyrka
och gifvit jord till kyrkans underhäll, att kalla församlingens prest,
förekommer under namn af faderi i g rätt äfven i
Landskapslagarne såsom af dem erkänd och stadfiistad: aBiskupsr a them
»kirkiu giw© thsr ban will unnae sum fadberlikin ret hawer till
«thet, sum klerka?r kall* ius potronaitis.« Att Konungarne inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
