Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land och Medelpad åfvenledes lärft, nemligen 5 marker af hvarje
skeppslag, och gärden lika fördelad på alla, soro uppnått 20 års
ålder och var egare af tolf öre, hvarutoro två och (vå man
tillsamman skulle gifva elt tvåfärgadt eller brokigt skinn; af Umeå
och Bygdeå åter och der nordom boende två oberedda skinn af
hvarje båge (nemligen af hvarje bågskytt eller karl, som brukade
båge till jagt), men ingen ledungslame, emedan de Sjelfva skulle
värja silt land.
425. Det heler i Uplandslagen, att den är bonde, som
skeppsvisten och spannemalen förmår utgöra. I utgörandet af
le-dungslamen skulle dock till viss del med bonden äfven deltaga
bondesönerna, legodrångarne och andra lösa, lediga män,
öfverhufvud alla mogande män, som fyllt 20 år, såsom alla förbundna
till tjenst i krig. Denna gård var således till en del personlig,
och i delta hänseende uppställer lagen den grundsats, alt hvar
ulgårder skulle utgöras efter mantalet, borde hela häradets
mantal jemnföras, det vill såga, antalet af mån räknas, ocb hvaren
efter sin del svara för gärden *). På jorden hvilade emellertid
den våsendlligaste delen af skatterna; jordens värde åter
beräknades efter utsädet dera, efter örlugs sed, öres såd; så troligen
upp-kommo de äldsta hemmanens värdering efter markland,
öresland, örtugsland, penningland, då till markland räknades
jord med den egovidd, all derå utsåddes tunnor såd till värde af
en mark, öresland åter det med utsäde af så många tunoor eller
spann såd, som svarade mot ett öre, och derefter i samma
förhållande örings- och penningland **); efler samma grund utgick
troligen äfven den på jorden hvilande skatten eller afgiften, så att
af elt land eller hemman med två öres utsäde äfven erlades två
öre i utskyld. Det var emellertid egentligen inom de till Svea
rike hörande landskapen, Upland, Södermanland, Vestmanland
ocb Nerike, denna jordråkning eller delningsgrund var den all-
*) Vi anmärka här en gång för alla, att hvar under Medeltiden talas
om mantalet, detsamma betecknar manna-talet, antalet af mänt
emedan jordens indelning och uppskattning efter mantal är till
tiden yngre.
*’) Det vanliga spannmllsmlltet var i Vestergötland skeppa, i
Östergötland, Upland samt ännu andra landskap spann. Efler
Östgöta-lagen har en half spann korn gält 4 Götiska penningar (hvaraf 16
gingo pi en örtug). Efter denna beräkning och med antagande,
att en spann svarat mot en fjerdedels tunna, gälde en halftunna
korn en örtug, en ocb en balf tunna 1 öre o. s. v., till följd
hvaraf en halftunnas utsäde skulle varit räknadt för ett örtugsland,
en ocb en half tunnas utsäde för elt öresland, 9 tunnors utsäde
för 6 Öresland oeh 12 tunnors utsäde för elt markland. Vi
anföra delta blott till vidare förklaring af det ofvan sagda, emedan
obestämdbeten så i afseende pl spannmåttet samt dess olikhet pl
olika orter som äfven i afseende pi sädesprisen, hvaröfver Land-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
