Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och andra skepps vist en nlgingo i smör ocb spannmål (ill vissa
pund och tunnor af hvarje hamna, tredje och fjerde skeppsvisten
åter i penningar, nemligen hvardera af dem med 40 mark af
båradel, och detta, säges det i Vestmannalagen, heter 1 ed
ungstam e; i Roden erlades denna af hvarje skeppslag med O lispund
humla och en mark för hvarje åra. Från en sålunda
ursprungligen tillfällig öfvergick ledungsgärden i tidens fortgång till en
årlig skatt. Detsamma har förhållandet äfven varit med
gengärden, som, ursprungligen tillfällig, sedermera utgjordes äfven de
år, då Konungen icke under fårder kring landet på stället
förtärde densamma, och är denna gärd troligen samma utskyld, som
efter Uplands- ooh Vestmannalagarne skulle af häradet utgöras
med fyra nöt (oxar eller feta kor), hvarutom af 6 bönder
tillhopa skulle gifvas ett får samt af hvarje bonde fyra fång bö
eller fyra penningar jemte ett höns, och lill samma gård hörer
efter all sannolikhet åfven den i lagarne omtalade spannemalen,
nemligen en spann korn och en spann malt (ovisst om af hvarje
bonde eller af vissa bönder tillhopa). Gn annan gård, kallad
ätt argå Iden (troligen deraf, att den, fördelad på slågterna,
utgjordes åttvis), utgick i penningar med 30 marker af hvarje
hä-rad och 10 marker af hvarje skeppslag i Roden; denna gård
fördeltes på mantalet, del vill såga på antalet af män, var således
en personlig skatt och har troligen sin upprinnelse i den urlida
gård, som åfvenledes efter antalet af mån utgick lill offrens och
landsfridens vidmakthållande. Sålunda gå de trenne ofvannämnda
hnf-vudslagen af skattegärder *), hvilka innefatta grunden till den skatt,
som ännu åtföljer Svenska hemmanen nnder namn af ordinarie
jordeboksräntan, till sitt ursprung upp till djupa fornåldern, så
att de utgöra en fortgående utbildning af de äldsta, ursprungliga
gårder eller skyldigheter, som ålegat de samfalia menigheterna.
I Helsingland och de nordligare orterna utgjordes ledungslamen
jemte andra utskylder i skinn och lårft efter hvarje landskaps
lå-geohet, nemligen i Helsingland för ledungslame och annan skatt
tillsamman af hvarje skeppslag 10 marker lårft, vill såga så mycket
lårft, som svarade mot 10 marker i penningar **); af Angerman-
*) Vi böra härvid dock anmärka, att de ofvannämnda skatterna
el-fer garderna, hvilka vi här upptagit efter Uplandslagen, till viss del
varit olika i olika landskap, och icke allestädes förekomma under
samma benämningar. Skatteväsendet i alla sina delar under v8r
Medeltid hörer till de ännu outredda ämnen, som erfordra en
vidsträckt forskning. Endast för att gifva ett allmänt begrepp om
grunden till samt arten och beskaffenheten af de forntida skatterna
eller gärderna, hafva vi bär antydt eller framstält hufvuddragen af
förhållandet dermed, sSdant vi uppfattat det af Landskapslagarne.
**) I äldre Vestmannalagen skattas 24 alnar llrft lika med en mark,
till följd hvaraf en aln gälde en Örlog, och efter ungeffcr samma
värde synes lärftet äfven i Helsingland varit berlknadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
