Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varå, Ull förbMlring, hjelp och bistånd så för kronan som rikets
inbyggare.
437. Redan Konungarne före Magnus Ladulåses tid hade
betydligen minskat kronans inkomster genom de åt kyrkan för*
unnade fri- och rättigheter; Magnus sjelf ej blott sladfästade, men
äf-ven förökade dessa rättigheter, och han förringade kronans
inläg-ter ännu mer genom den åt Konungens mån förunnade
skattefrihet och i samband dermed rusttjeostens införande. Minskade
inkomster med ökade behof bragte Kooungen ofta i förlägenhet.
Andra länders stalsgrundsatser och inrättningar voro för honom
icke obekanta, och vi ha sett, huru han tillämpat dessa på
statsskicket i sitt rike, så vidt landets egendomlighet tillät. Att vid
ett sådant förhållande han äfven skulle söka tillvinna Sveriges
krona lika rättigheter med de öfriga konungarikens, underlägga
henne de ingen tillhörande stora skogarne och Öde landsträckorna,
tillerkänna henne rättighet till bergverken och de stora fiskena i
så måtto, att bestämda räntor eller kronotionden af dem skulle
utgöras, var i kronans då trånga belägenhet en så nära för hand
liggande utväg, att detta icke gerna kunde undgå en Konung
sådan som Magnus. En ojemnhet i skatteväsendet hade uppstått
genom det under tidens lopp uppkommande olika värdet
hemmallen emellan, i det bol eller hemman, som af ålder voro salta
till marks-, öres- eller örtngslaud den tid, myntmarken var
vigtigare, utgjorde efter samma mark och öre sin skatt i det
sedermera ringhalligare myntet lika med de sednare upptagna, efter
mynt markens försämring äfvenledes till mark och öre uppskattade
hemman; del ena hemmanets större odlingar, det andras mindre
hade dessutom äfven alstrat en betydlig skilnad i värdet mellan
bemroan af lika öretal. Delta förhållande var visserligen icke
heller Magnus obekant, och med hans omhugsan att jemua det
af tiden alstrade ojemna förhållande och bringa ordning och
stadga i hela statsväsendet, står äfven väl tillsamman det
föregifvan-de, alt lian insett behofvet af en allmän jordesyn och åfven
ifrågasatt en sådan, såsom man ock i tiderna efter honom
funnit nödvändigheten och billigheten deraf, alt hvar och en
skattades efter silt ämne, nemligen efter storheten och beskaffenheten
af den jord han brukade, hvadan sedermera äfven uppkommo de
årliga skallläggningarne. Det har således mycken sannolikhet,
att Magous vid något möte med rikets förnämsta framställ
behofvet af kronoråtligheternas närmare stadgande och vidare utsträckande,
ehuru troligen förslaget derom i sin helhet, sådanl det af
honom framslåldes, antingen mött motstånd, eller något visst beslut
deröfver ännu icke blifvit fatladt, eller lillåfvenlyrs Magni död
förekommit verkställigheten deraf. Den hår förut meddelta
berättelsen om delta möte får emellertid icke så tolkas, såsom utgjorde
denna handling Sjelfva mötesbeslutet, utan måste anses sådan, den i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
