Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjelfva verket endast är, en genom minnet eller sägnen
fortplantad eller tillåfventyrs på någon gammal skriftlig uppsats grundad
berättelse om en af Magnus förebafd eller påtänkt åtgärd till
skatteväsendets ordnande och kronoinkomsternas upphjelpande på denna
våg. Huru emellertid härmed ån målle förhålla sig, så mycket
år visst, alt samma grundsatser framskymta, upplifvas i Magni
sonsons tid, mer och mer göra sig gällande, men ännu långe
för-blifva 6väfvande, lill dess Gustaf I, såsom vi framdeles få se, mer
i sin helhet uppfattade dem och med allvar och kraft genomdref
den af bonom öppet uttalade sats, att allt, som ligger utom den
enskilta egande rälten, ”hörer Gud, Konungen och Sveriges
krona till.*
428. Före Folkungarnes tid veta vi icke, alt vid
förekommande fall serskilt hjelp af folket blifvit begärd eller nägon
ovanlig tunga lagd på menigheterna. De forntida Konungarne lefde
af (Jpsala öde och andra sina gods jemte de Konungen
tillkommande laga årliga utskylder. Men hofhållningen hade sedan dessa
tider blifvit kostsammare och mer lysande genom förbindelser
med fremmande Furstar, genom kongliga gemålers tagande från
fremmande furstliga hus samt fremlingars inträdande i Konungens
tjenst och vid Konungens hof, hvarigenom en närmare
bekantskap gjordes med fremmande seder och bruk. Deremot hade
genom de kyrkan beviljade friheter för hennes hemman och
genom den i krigsväsendet föregångna förändring medelst
rusttjenstens införande kronans inkomster blifvit förminskade; de
förminskades ånnu mer, då genom anslåendet af vissa landskap
eller delar af riket under namn af hertigdömen till underhåll för
de yngre konungasönerna utskylderna från dem undandrogos
Konungen. Och till allt detta kom ånnu den utgående dryga solden
till de tid efter annan i landet indragna lejda trupper. Under
sådana förhållanden uppkomma urtima gärder, kraf på hjelp och
bevillningar af menigheterna. Magnus Ladulås utfärdar till
Hel-singarne etl bref, i hvilket han framställer, huru af mångahanda
nöd och behof han varit tvungen att pålägga dem
utomordentliga, ovanliga gårder, erkänner, att dessa blifvit af dem erlagda
icke af skyldighet eller pligt, men af god vilja, och innerligen af
hela sitt hjerta ber dem, att icke tyda honom till ondo de gjorda
fordringarne och lägga honom dem till last inför den Eviges thron.
Detta år den första gång, vi finna utomordentliga gårder hafva
blifvit lagda på folket. Men efter denna tid blifva de vanliga.
Under striderna mellan Birger och hans bröder, och serdeles
sedan de mellan sig delat riket och trenne hof bildat sig,
utskref-vos urtima gårder nästan årligen efter de styrandes behof, och
intet tecken visar sig, att menigheternas samtycke dertill blifvit
inhemtadt, men de fastmer vid straff af böter, väl äfven vid
förlust af lif och egendom, strångeligeo anbefallas att utgöra dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
