Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vållande dräptes, skulle, efter Södermannalagen, skadan ersättas
med 6 öre för ett sto, 1 mark för en rinnare (springart), 13
öre för en passgångare, 3 öre för en gårdshund, men 12 öre för
en vallhund, en jagthund och en ekorrehund (sådan som
brakades vid ekorrejagt). Öfver spannmålens pris denna tid kan
något bestämdt icke uppgifvas, emedan del i olika år var mycket
olika, men synes i allmäohel varit lågt, då missväxt och dyr lid
icke inträffade. I Öslgötalagen värderas en half spann (en
åttonde-dels tunna)* korn lill 4 Götiska (2 Svenska) penningar, efter
hvilken beräkning en tunna gälde 2 örtuger, det vill säga två
tredjedels riksdaler specie eller efter vårt nuvarande riksmyot 2
riksdaler 32 skillingar. Spannmålsmåltel var emellertid icke
öfverallt lika; det talas om Upsala, Enköpings och Slockhotms spann,
och det mått, som var antaget i någou viss stad, gälde som
rättesnöre för de omkringliggande orler.
44fc. Att spannmål, kolt, flä*k och andra födande varor
voro till utförsel föibudna de år, då missväxt och dyr tid
inträffade (364.387), och att dessa varor hörde till dem, som af de Ban*
seatiska köpmännen härifrån utfördes, utmärker, att i goda eller vän*
liga år af åkerbruket och ladugårdsskölseln mer skördades, än som
härstädes förbrukades. De allmännaste sädesslagen voro korn och
bafre, till någon del också råg och hvele. Lin och bampa
odlades likaledes. Man hade åfven trädgårdar med fruklträd, ech
man odlade ärter, bönor, rofvor, kål ocli lök; dessa växter
omtalas redan i Landskapslagarne, och de lägga stränga böler på den,
som i en annans trädgård stjäl frukt eller bryter något träd.
För-fjensten af den gjorda början till trädgårdsskötseln med fremmande
växters och fruktträds införande och planterande tillkommer tro»
ligen munkarne. Sedan ’vikingafärderna upphört och
folkmängden mer och mer tillväxte, började med stigande ifver hågen ocli
arbetskrafterna att vånda sig ål jordbruket. Det hade skett de
lider tillbaka, då vid odlingens framsteg by närmade sig till by
och fråga uppstod om rättigheten lill den mellanliggande skogen,
alt denna blef ansedd såsoin till hälften tillhörande hvardera. Så
nppkommo byallmånning;ir; så åfven håiadsallmäoningar, i
samma mån odlingen tilltog och rättigheten till den mellan häraden
liggande »kogen ifrågasattes, och likaså landsallmänningar till
utstakande af den rätt, hvartdera landskapet egde till den mellan dem
belägna skogsmarken. Del bildade sig sålunda en
gemensamhets-rätt lill den omgifvande skogen och de lillgränsande vattnen, så
att de närmast intill liggande delarne deraf betraktades såsom hyns
eller häradets eller landskapets gemensamma egendom (med
undantag af den Konungen tillkommande tredje part, 170.426),
en gemensarohet, som vid de samhälliga förhållandenas
utbildning närmare fasUtäldes, så all begagnandet af den
gemensamma egendomen bestämdes efler storlckeu af hvar och ens hem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
