Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konung Magnus sin Eriksgata i den ordning och på det sått, deC
var i lagboken föreskrifvet (415) Då utgaf han den, hans regering
utmärkande, hans Törsta handlingar som Kooung ärande stadga,
hvarigenom ”till Guds och Jungfru Marias ära samt till ro för sin
”faders och faderhroders själar han det till rått och lag stiftade,
”atl allt man- och qvinnokön, som af christen man och qvinna
”födes, må aldrig träl eller trälinna vara eller detta namn bära,
”ty så»om Gud hafver oss frålsat från hedningar och hedendom,
”så hafver han ock dem (trålarne) frälsat.” Vi se här
tråldomens aflysande utgå trån chrisdig synpunkt, och såsom ett verk
af kyrkan uttala sig åfven de frigifningar af trålar, som tiderna
hårförul förekomma i många testamenten, serdeles under loppet
af XIII århundradet, hvarefter i småningom fortgående utbildning
af samma christna anda Svea-Iagame tillika börja lossa på
träl-domsbandel, serdeles genom förbudet mot trålars säljande,
hvar-om Uplands-lagen stadgar: ”ingen christen man hafve rättighet
”att sälja medchrislna, förty då Chrislus vardt sålder, då löste
”han och frålsade christna mån alla.” Och slutstenen härpå år
Kooung Magni förutnämnda stadga om tråldomens fullkomliga
upphäfvande inom Sveriges rike, i följd hvaraf trålarne nu dels
öfvergingo lill fria tjenare hos sioa förra husbönder, dels erhöllo
af dem sig anvisade vissa utjordar eller utmärker att upplaga,
odla, sköta och bruka för egen räkning, troligen mot någon viss
afrad eller vissa dagsverksskyldigheter^ så alt de nu mer
öfverhufvud blefvo legodrängar, torpare, landboer.
454. En annan, samma år af Konung Magnus utfärdad
författoing på en gång fraraståller del inre tillståndet vid hans
tillträde till styrelsen och tillika vittnar om hans allvarliga vilja, alt
återbringa ordning och fred i landet. ”Vi hafva”, såger
Konungen, ”san nerl i ga och alltför sannerliga sport, atl under vår
barndom uppväxt många sedvänjor, flera hårda och ogagneliga ån
”♦fagneliga och goda, vår allmoge och oss Sjelfva till rayckeu
be-”dröfvelse och till mångahanda tunga för dem, som vilja lefva i
”fred.” Nu, kommen till åren, stadgar han, atl alla de, som
ulan Konungens lof redo öfver landet med fulla vapen, skulle
vara biltoga och rymma riket; endast de, som gjort sig skyldiga
till dråp, men erbödo full bot derför, skulle, så länge de voro
utsatta för hårand och förföljelse af den dräpnes slägt, få båra
fulla vapen sig till vårn, till dess förlikning vore åstadkommen.
Strängeligen förbödos landets herrar alt färdas fram med
storflockar, så kärt dem vore, att icke drabbas af Konungens onåd och
näpst: Biskopar månde lofligt rida med 30 hästar (d. v. s. med
ett följe af 30 man till håst), riddare och väpnare af Konungens
råd med 12 hästar, riddare och riddares vederlikar ntom rådet
med 6 och mindre mån med 2 hästar. Stränga straff lades på
alla egenmäktiga tillgrepp af jord, vallen, vallenverk eller hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
