Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
helst en annan i bandom hade, ”ty den, som lagen försmår,”
säger Koouogen, ”eger ock af lagen vara försmådd; med lag och
”laga dom skall man sitt återkråfja eller sig tillegna, men icke
”med rån och våldsverkan.” Tjufråtl skntte den stå, som med
svek droge till sig oågol af Konungens ingålder. Mot
våldgästningar, som mer ån i fädrens tid hade blifvit herrskande osed,
stadgas den stränga lag, att hvilken, hög eller låg, som hos bonde
eller prest gästade deras bus mot deras vilja eller der tog till en
hönas värde, skulle dömas under svärd, och tillgrepe någon en
bondes eller annan mans häst att åka eller rida, eller gjorde
någon åverkan, på hvad en annan tillhörde, skulle bonden eller
egaren hafva rättighet, derest han upphunne eller grepe
våldsmannen, att ulan dom och vidare omsvep genast hänga honom
npp. ”Icke borde någon,” heter del i slufet af denna stadga,
”förundras öfver vår stränga konungsliga räfst vid sådana
kran-”ka gerningar och sedvänjor.” Konungen utnämner sin rådsherre
Nils Ambjörnsson (Sparre) till sin Drots och uppdrager honom
som sådan förvaltningen öfver alla Konungens slott samt kronans
gods och uppbörd med full makt och myndighet att deröfver samt
hvad annat helst bestyra, såsom det honom, med Konungens
råd, syntes gagoeligt vara; han skulle tillika hafva domsrätt i alla
förekommande mål, och Konungen förbinder sig, att hålla honom
och hans arfvingar skadeslösa för alla hans, efter skedd
redovisning, i tjensten ådragna utgifter och skulder samt skydda honom
mot den ovänskap och de tvister, han genom sin tjensteutöfniog
kunde åsamka sig.
455. Andra af Konungen ntfärdade författningar hafva den
allmänna hushållningen till föremål och vittna om hans äfven åt
näringarne vända uppmärksamhet. Af honom hafva bergverken
sina första privilegier och ordningsstadgar. Sådana utfärdade han
för Vestra Berget i Nerike år 1340 och till väsendtligaste delar
enahanda för Norberg åren 1354 och 1360. Vid hvardera af dessa
bergslag skulle en Konungens fogde jemte 12 rådgifvare, utnämnde
af fogden bland de bästa och förståndigaste männen, vara
föreståndare för berget, han med dem bevaka så väl kronans som
bergsmännens rått och bästa, tillse, att allt tillginge med ordning,
samt bestraffa förbrytelser och oordningar, i hvilket afseende
nog-granneligen stadgas, huru böterna efter hvarje förbrytelses art
och beskaffenhet skulle utkråfjas och fördelas. Stor akt borde
hafvas derpå, att jernet hade) sin behöriga vigt; 24
Osmunds-jern *) skulle våga elt lispund, och hvart sådant jern i handel
*) Det forntida sättet att utbringa jern af myrmalm är förot (217)
omnämndt. Ett annat med myrjernstillverkningen närmast
Öfvereni-stlmmande sm<ningssäU var det s8 kallade Osmunds-smidet, son
bestod deruti, alt genom omsmältning i härd eller grop af
kol-stybbe för trid- eller Uderbälg förvandla tackjernet till smidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
