Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kendag förrätta; på bestämd tid hvarje morgon skulle alla
grnf-arbetare eller bergshuggare infinna sig i grufvan och hela dagen,
utom vissa måltids- eller hvilosiunder, fortsätta arbetet; äfven för
kolare stadgades vissa föreskrifter till iakttagande af dem. Stränga
böter jeinle förlust af kopparn drabbade den, soro befanns atl i
kopparn hafva gjort något falskl och en sådan vara sålde. Hvilken
afhände en annan kol, slen eller ved lill mindre värde ån en
half mark, skulle löpa gatulopp eller böta 3 mark, men hade han
tagit mer, skulle han stå tjufråtl. Allt gruffolket skulle
efterkomma, hvad gruffogden tillsade, och Konungens fogde med
rätlig-het alt efler förbrytelsens beskaffenhet råtta, hvad mot de gifna
sladgarne bröts, egde full makt öfver hals och lif. En annan af
Konungen år 1360 utfärdad förfall ning, till förekommande af den
bland bruksfolket tilltagande oenigheten och deraf föranledda
oord-ningar i grufvedriften, stadgar om arbetets indelning i vissa
skiften eller parlag.
450. Dessa af Magnus Eriksson stadgade bergsordningar,
de äldsta vära häfder känna, bilda grundvalen för den Svenska
bergsbruks- och grufrörelsen sann de af följande Konungar
hår-öfver utfärdade stadfäslelser, privilegier och ordningar. Del är
från denna lid de Svenska bergverken räkna sin egentliga
uppkomst och begynnelse. Hvad vi äfven finna, år, att hela
bruksrörelsen varit salt uuder kronans eller konungens oinskränkta
förvaltning, så att bergverken på sitt sått såsom en
krono-skatte-egendom innehades af bergsmän, hvilka till Konungen borde
af-leiona en mot afkastningen svarande afrad. Det måste således i
liden förut hafva bildat sig grundsatser eller gifvils en författning,
hvarigenom kronan kommit lill denna rätt öfver bergverken eller
sin uppbörd, sin afrad af dem (426—427). Såsom vi sett,
kunde Magnus Eriksson redan i första åren efler sitt anlråde till
riksstyrelsen gifva anvisning på en årlig ingåld af 500 marker
silfver af Kopparberget, och då framdeles mot slutet af samma
århundrade och början af det följande del visar sig, att kronan
genom afkastningen af bergverken med koppar och jern afbördar icke
obetydliga skulder, kunna vi deraf sluta till bruksrörelsens fortgående
tillväxt och den stora vinning, kronan af densamma hade. Konung
Magnns, såsom vi finna af de utaf honom utfärdade urkunder, var
åtskilliga gånger sjelf uppe i bergslagen och genom
öfverläggnin-gar och samtal med kunniga män (med godhe forhuxen wora)
tog kännedom af förhållandena derstädes.
457. Från Magnus Erikssons lid räkna äfven odlingarne i
Finland sin första, egentliga uppmuntran och tillväxt. Han utfärdar lill
åkerbrukets upphjelpande i Tavastland, Salagund, Nyland och det
egentligen så kallade Finland samt Aland en författning, deri
stadgas, att hvilken åbo, som genom nya odlingar vidgade sin
jord-besiltnig, skalle för dessa nyodlingar eller de flera oxar eller så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
